Om inte skulderna avskrivs i samhället emellanåt blir det ekonomiska kriser. Det menar ekonomiprofessorn Michael Hudson som är insatt i pengars och skulders historia. Hudson har varit konsult för USA, Ryssland och Kina. Nu talar han snart för Positiva Pengar om hur det stridits genom historien om vem som ska dra nytta av ägandet, pengarna och skulderna.

Skulder ger värdepappersrusch

När priser och löner ökar kallar vi det för inflation. På rätt nivå driver inflation ekonomin att växa. Professor Hudson har visat att den nuvarande idén om inflationen ger en felaktig uppfattning om läget i ekonomin. Inflationen sägs vara för låg. Men den inflation som är för liten avser konsumentpriser och vanliga människors löner. Samtidigt håller bubblor på värdepappers-, fastighets- och aktiemarknaderna på att växa fram – där är prisinflationen för stor.

Vad är det då som driver ruschen med stigande priser på värdepapper? Enligt Hudson är det ökad privat skuldsättning. Problemet är bara att med jämna mellanrum får hushåll och företag hinder att betala sina skulder. Då drabbas vi av nya finanskriser som hotar att få samhällsstrukturen att rasa samman. Sådana finanskrascher har ägt rum de senaste 40 åren med en ökande intensitet med den värsta krisen 2008.

Privat skuldsättning ökar de ekonomiska klyftorna

När färre äger allt mer av de samlade tillgångarna, tvingas allt fler av vanligt folk att skuldsätta sig. Från 1999 till 2019 blev den rikaste procenten 500 % rikare i Sverige. Samtidigt har de som styrt Sverige sänkt a-kassan, sjukpenningen och olika bidrag i en tid med för få arbetstillfällen och stigande stress för dem som arbetar. De utan arbete eller som blir sjuka har fått sämst ekonomisk utveckling i Sverige. 33 % av singlar med barn löper risk att bli fattiga. Under denna tid har makthavarna gjort det mycket lättare för banker och kreditinstitut att skuldsätta hushållen ännu mer.

Ekonomiinstitutionen Standard & Poors säger i en rapport att den allt större klyftan mellan vad den översta procenten tjänar och vad gemene man tjänar hotar den ekonomiska tillväxten och därmed de rikas möjlighet att förbli rika eller bli rikare.

Ekonomiska klyftor sänker konsumtionen

Ekonomisk tillväxt upprätthålls av en bibehållen eller ökande konsumtionstakt. När skuldsättningen ökat för mycket så klyftorna blir för stora uppstår två för ekonomin skadliga effekter:

  • de rikaste behöver inte mer och sparar allt de tjänar
  • det stora låginkomsttagarflertalet får inte ekonomin att gå ihop och sparar in på det lilla de tidigare konsumerat

Resultat: En sjunkande ekonomisk tillväxttakt, återkommande lågkonjunkturer och minskande intäkter för de få rika i toppen.

Staten lånade till vår industrialisering

Nyliberalismen infördes i Sverige och västerlandet runt 1980. Då blev det viktigaste att samhällets ekonomi skulle växa genom att folk skuldsatte sig. Risken med privat skuldsättning är dock att enskilda kan gå bankrutt. Halvseklet innan 1980 hade vi i väst haft en finanslära som hette keynesianism. Då tog staten på sig ansvaret för att gå med budgetunderskott, särskilt i lågkonjunktur. Nyttan är flerfaldig. En stat med en självständig centralbank kan inte lida brist på pengar och kan inte gå i konkurs. Dessutom blir planerna staten driver sådant som befrämjar hela samhället som bostäder och infrastruktur.

Sverige fick i själva verket igång sin industrialisering från slutet av 1800-talet på detta sätt. Nyckeln var stora statligt underskott så mer pengar kom ut i ekonomin utan att hushåll och företag var tvungna att skuldsätta sig. Staten skuldsatte sig för att utrusta hela Sverige med järnväg. Många sidobranscher och många tusen arbeten kom på samma gång till stånd. Sverige blev modernt.

Skuldavskrivning kan lösa ekonomins problem

Ekonomiprofessorn Hudson har sysslat med studier i arkeologi. I Bibeln står det om jubelår som upprepades med regelbundenhet då alla skulder nollställdes. Detta var för att återställa till jämvikten i ekonomier som blir skev över tid. Många ekonomer motsätter sig att introducera återkommande regelbunden skuldavskrivning i dag.

Varför skulle det bara vara acceptabelt med skuldreduktion för tusentals år sedan, men inte i dag? Hudsons forskning visar ändå med besked att skulder som inte kan betalas kommer inte att betalas. Behöver vi skuldavskrivning med jämna mellanrum för att hålla i gång varu- och tjänsteutbytet i dagens ekonomi? Hur kan vi annars undvika finansiella kriser med tvångsförsäljningar och personliga tragedier som resultat?

Kom och lyssna på en färgstark, dramatisk historia som med tydlig relevans för vårt samhälle och framtid i dag.

Välkommen!
Text: Oskar Brandt

Rekommenderade artiklar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *