Positiva Pengar och Riksbanken har under lång tid informerat om hur penningsystemet fungerar samt om vikten av att snarast införa en e-krona. Riksbanken går nu, den 15 oktober, ut och vädjar till regeringen igen: “vi behöver hjälp”. Tyvärr kan inte Riksbanken komma längre på egen hand: “Ett beslut om att ge ut en e-krona behöver lagstöd och politisk förankring.”

I April 2019 föreslog Riksbanken att en kommitté snarast skulle tillsättas för att utreda begreppet “lagligt betalningsmedel”. I Juni 2019 fattade Riksdagen beslut om förslaget så uppgiften gick vidare till regeringen. Men utredningen tillsattes aldrig. I oktober 2019 påminde Riksbanken att det är av “yttersta vikt för samhället att frågan om statens roll på betalningsmarknaden utreds både noggrant och skyndsamt”. Nu, nästan ett år senare har utredningen fortfarande inte tillsatts: “tyvärr har någon expertgrupp ännu inte utnämnts” skriver Ingves.

Ska Sveriges monetära självständighet bevaras måste lagstiftningen uppdateras snarast så Riksbanken får mandat att ge ut en e-krona. “Detta blir speciellt viktigt om nya betaltjänster baserade på andra valutor, till exempel Libra, börjar konkurrera med svenska kronor som betalmedel i Sverige. Om vi skulle hamna i en situation där den svenska kronan inte längre ses som det viktigaste valutaalternativet för att göra betalningar i Sverige skulle vi i förlängningen kunna förlora möjligheten att bedriva en egen penningpolitik” skriver Riksbanken.

Man kan fråga sig varför det ska vara så svårt att komma vidare? E-kronan borde egentligen inte vara kontroversiell (annat än för storbankerna som riskerar att förlora sitt monopol på att skapa pengar). Riksbanken har under corona-krisen vidtagit en rad mycket mer kontroversiella åtgärder på eget bevåg. Man har lovat skapa upp till 1 600 miljarder och för en del av dessa pengar köpa bland annat företagsobligationer med en kreditrisk ner till BBB-, vilket är mycket uppseendeväckande.

Mot bakgrund av de kontroversiella åtgärder som redan vidtagits på eget bevåg kan man frågan sig varför Riksbanken är så försiktiga och inväntar politikerna i frågan om e-kronan? Enligt EUs direktiv om elektroniska pengar ska medlemsstaterna erkänna centralbanker rätten att ge ut elektroniska pengar som allmänheten kan använda, räcker inte det? Vidare har det varit Riksbankens uppdrag i flera hundra år att ge ut pengar åt allmänheten. Riksbanken skriver: “Om kontanterna försvinner och inte kompletteras med en e-krona kommer det bara att vara bankernas pengar som finns kvar. Som vi ser det skulle det innebära en markant förändring jämfört med det system som har tjänat oss väl i flera hundra år.”

Att införa en e-krona är inte radikalt alls, snarare är det ett konservativt förslag: en åtgärd för att bevara ett flera hundra år gammalt system där Riksbanken närvarar på betalningsmarknaden. Vad som däremot är kontroversiellt är att inte agera – och därmed riskera Sveriges monetära autonomi.

Once a nation parts with the control of its currency and credit, it matters not who makes the nations laws. Usury, once in control, will wreck any nation. Until the control of the issue of currency and credit is restored to government and recognized as its most sacred responsibility, all talk of the sovereignty of parliament and of democracy is idle and futile.

– W.L. Mackenzie Kings, Kandas premiärminister 1921–1930, 1935–1948

Samuel Kazen Orrefur, Kampanjansvarig för Positiva Pengar


Vill du hjälpa oss att trycka på regeringen för att snarast tillsätta den utlovade utredningen? Bli medlem i Positiva Pengar!

Rekommenderade artiklar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *