Om remissvaret på utredningens förslag till ny riksbankslag

I remissvaret framför vi kritik mot att utredningen vill inskränka Riksbankens handlingsutrymme till att enbart omfatta gårdagens dysfunktionella penningpolitiska metoder. Det skulle frånta Riksbanken den flexibilitet som kan krävas för att hantera framtida kriser. Vi rekommenderar att regeringen tar ett större grepp och noggrant analyserar effektivare och rättvisare penningpolitiska alternativ som helikopterpengar direkt till medborgarna.

Remissvaret har överlämnades till finansdepartementet, regeringen och Riksdagen tillsammans med ett upprop med 6600 namnunderskrifter.

Remissvaret kan läsas här.


Sammanfattning av vår kritik samt rekommendationer till regeringen

Efter finanskrisen 2008 tvingades centralbanker världen över att vidta en rad okonventionella åtgärder, såsom minusränta och kvantitativa lättnader. En stor del av åtgärderna har kritiserats för att ha bidragit till upptrissade tillgångspriser, högre skuldsättning, större ekonomiska klyftor samt finansiell instabilitet. I Sverige har en utredning tillsatts med uppdrag att se över det penningpolitiska ramverket samt riksbankslagen och tydliggöra Riksbankens mandat. Vi ser dock följande brister i utredningens argumentation och förslag:

  • Utredningens förslag har inte förankrats tillräckligt i forskning om konsekvenserna av de okonventionella verktyg som använts sedan den globala finanskrisen. De har heller inte byggt på en tillfredsställande översyn av hållbara och effektiva alternativ. Istället vill man lagfästa de okonventionella metoder som använts sedan 2008 – metoder som ökat riskerna och skjutit det finansiella systemets tendens till kreditbubblor på framtiden snarare än att komma tillrätta med de underliggande problemen.
  • Utredningens analys av helikopterpengar är otillräcklig samt innehåller felaktiga premisser, bristfälliga argument och slutsatser.
  • Det finns en risk att förslaget till ny riksbankslag kan bli inaktuellt och behöva uppdateras i en snar framtid. Vi lever i en tid där finanskriser kan ta sig nya oväntade former, inte minst i spåren av den rådande coronakrisen. Sverige kan dessutom komma att få en e-krona, vilket radikalt kan ändra förutsättningarna för finanssektorn och Riksbankens penningpolitik. Att i ett sådant läge inskränka Riksbankens handlingsutrymme till att enbart omfatta gårdagens penningpolitiska metoder kan vara oklokt.
  • Vi ställer oss frågande till varför Sverige ska harmonisera sin lagstiftning med den europeiska på ett sätt som krävs för ett införande av euron. Sveriges medborgare har redan sagt nej till euron. Att ha en egen valuta, svenska kronan, har tjänat Sverige väl och kommer tjäna Sverige väl i framtiden.

I remissvaret rekommenderar vi följande åtgärder:

  • I arbetet med att utforma en proposition om en ny riksbankslag bör Regeringen ta ett större grepp och analysera alternativ till den penningpolitik som har förts sedan finanskrisen, alternativ som fått en konkret utformning i den internationella ekonomisk-politiska debatten under 2010-talet. Riksbankskommittén bör jämföra alternativens för- och nackdelar med den praxis som nu lagfästs.
  • Ett policyförslag som bör analyseras noggrannare är så kallade “helikopterpengar”, det vill säga utdelningar av pengar från Riksbanken direkt till medborgarna eller till klimatinvesteringar och andra prioriterade ändamål. Helikopterpengar är (i) ett effektivt och rättvist sätt att nå inflationsmålet under tider med normal tillväxt, (ii) en extra stimulans vid ekonomiska kriser samt (iii) ett sätt att skapa nya pengar i samhällsekonomin utan att den privata skuldsättningen ökar.
  • Vi rekommenderar att utformande av en proposition om en ny riksbankslag inväntar kommande utredning om statens roll på betalningsmarknaden. En översyn av penningpolitiken bör innefatta en utvärdering av e-kronan samt av de nya penningpolitiska medel som skulle kunna aktualiseras genom e-kronan.

Har du frågor om remissvaret?
Kontakta samuel.kazen@positivapengar.se