Centralbanken i Kanada har gått vidare med planerna på statligt utgivna pengar. Men på sociala medier i Kanada sker just nu en folkstorm mot statligt utgivna pengar. Man är orolig för att staten ska övervaka sina medborgare. Det finns dock en hel del argument som missas i denna debatt:
1) Idag har bankerna ett oligopol på tillgång till digitala centralbankspengar, statens uppgift är att avskaffa oligopol. Varför tycker folk det är problematiskt att avskaffa oligopolet och ge alla samma rättigheter som bankerna har idag?
2) Bankerna har redan absolut kontroll över alla våra inköp genom deras kontosystem, blir det verkligen så mycket större skillnad om staten ges möjlighet till samma kontroll? Dessutom kan statens verksamhet regleras genom lagstiftning och demokratisk översyn av Riksbankens verksamhet. Var finns kontrollen idag av bankernas överträdelser av privatlivet? Varför sker ingen folkstorm kring detta?
3) De privata bankerna stänger redan av folk från sina konton på godtyckliga grunder. Vad är skillnaden om staten har samma befogenheter? Kan inte staten snarare garantera alla tillgång till konton?
4) Ett kundkonto är bankens skuld på centralbankspengar till kontokunden. Centralbankspengar kallas kronor. Ett kundkonto är mao bankens skuld på kronor till kontokunden. Det är mao helt fel att kalla kontoinnehållet på en bank för kronor. För att förklara detta än tydligare. Säg att vi har en guldmyntfot. Ett kundkonto skulle då berätta hur mycket guld som banken är skyldig kontokunden. Ingen skulle gå på att kontosaldot i sig är guld.
5) Genom att påstå att kundernas konton innehåller kronor förhindras bankrusningar där bankerna tvingas betala sina skulder till kontokunderna. Varför ska vi ha ett system där bankerna är ett frälse vars skulder ska upphöjas till att vara kronor och där dessa skulder används såsom betalmedel istället för kronor? Vilka riktiga företag får sina skulder upphöjda till att vara kronor?
6) Centralbankspengar kan skapas utan att någon sätts i skuld. Idag hittar bankerna på sina egna skulder från luften och påstår sig "låna ut" dessa till kundkonton. Varför ska privata företag få hitta på sina egna skulder och påstå att de lånar ut något?
7) Pengar är till för att betala skulder. Bankernas intressen är att föda maximalt med skulder. Varför ha ett system där bankerna måste skapa allt fler skulder för att det ska finnas betalmedel för att betala av de skulder som bankerna hittat på tidigare? Det enorma skuldberg som bankerna hittat på stryper den reella ekonomin då företag och hushåll måste ge alltmer av sina inkomster till bankerna.
8) I videon nämns så kallade ruttnande pengar såsom något negativt. Men igen, vad är skillnaden mot idag? Banken ger dig ju lägre ränta än inflationen - så bankens skuld till dig på ditt kundkonto ruttnar bort även den över tid även i dagens system. Pengar ska ha två funktioner som idag krockar med varandra:
1) De ska bevara värde
2) De ska användas vid transaktioner
Om pengar har ett stabilt eller ökande värde så kommer de hamstras och tas ur cirkulation och inte kunna användas som betalmedel i transaktioner. Om pengar tas ur cirkulation och det råder brist på pengar så kommer krediter skapas som substitut för pengar (att skapa penningbrist är mao en guldgruva för bankerna för då kan de maximera sin påhittning av krediter och skuldsätta än fler)
Folk skulle använda ruttnande pengar så snabbt som möjligt för att betala skulder, dvs ruttnande pengar ser till att funktionen att vara transaktionsmedel står över pengars värdebevarande funktion. Med ruttnande pengar läggs värdet mer i de varor och tjänster som säljs - inte i själva penningen. Jag tycker att pengars funktion såsom transaktionsmedel ska vara överordnat värdebevarande funktionen (guldbaggar anser tvärtom; de tycker att värdet inte ligger i varorna och tjänsterna - värdet ligger enligt dem i själva guldet som därför ska ha status såsom pengar.)
Det finns alltså en hel del som missas i debatten, medvetet eller av okunskap. Vi behöver en mer öppen, och nyanserad debatt om digitala centralbankspengar nu!
Michael Thuden, penningreformist
