Vår ordförande Loke Hagberg deltog i podd för första gången, i Bitcoinpodden! En podd för krypto-entusiaster där det talas ofta om CBDC och om hur banker fungerar.
Lyssna på avsnittet här:
Några saker blev lite otydliga i intervjun, för att undvika missförstånd om reformen kommer här några förtydliganden:
- Det är inte bankerna utan låntagarna som spenderar merparten av alla nyskapade pengar. Nyskapade pengar används mest till att köpa bostäder, aktier och företag, vilket ökar priset på dessa. När tillgångarna stiger i värde kan de belånas ytterligare för nya köp. Detta skapar en positiv feedback-loop som driver upp bubblor på börsen och bostadsmarknaden.
- De senaste åren har Riksbanken pressat ner räntenivåerna via minusränta och QE för att nå sitt inflationsmål. Problemet är att de inte kunnat kontrollera penningmängden själva utan behövt gå omvägen via banker som primärt lånar ut till börsen och bostadsmarknaden, det är inget effektivt sätt att nå inflationsmålet. Det kan jämföras med att skjuta mygg med kanonkulor, till slut träffar man och får fart på inflationen men på bekostnaden av zombieföretag, ojämlikhet och risk för bubblor på börsen och bostadsmarknaden.
- I vår förslag tas bankernas privilegium att skapa statligt uppbackade pengar bort. Nya pengar skapas direkt på medborgarnas e-kronkonton, vilket är mer demokratiskt och decentraliserat än idag. Det är medborgarna som bestämmer hur nyskapade pengar ska användas. Det skapar också en mycket mer direkt påverkan på inflationen. Riksbanken kan då nå sitt lagstadgade uppdrag utan negativa sidoeffekter för hela samhället.
- Helikopterpengar till e-kronkonton hade varit det bästa under coronakrisen. Riksbankens åtgärder syftade till att ge en ”riklig tillgång till svenska kronor” så ”konsumtionen och investeringarna inte faller lika mycket som de annars skulle ha gjort”. Ett effektivare och rättvisare sätt att nå det målet hade varit helikopterpengar. Nuvarande åtgärder ledde till kraftigt upptrissade priser på börsen och bostadsmarknaden.
- I vårt förslag kommer bankerna fungera som mellanhänder - de finansierar utlåning genom inlåning. Riksbankens “styrränta” blir parkerad på 0 på e-kronkonton, och marknaden avgör räntan på lån och sparande. Styrräntan fungerar alltså inte på samma sätt längre.
- Definitionen av M2 innehåller bundet sparande, det är M1 som är sedlar, mynt och avistakonton som jag sa. Vi brukar därför använda M1 som det viktigaste penningmängdsmåttet, det mäter den aktiva penningmängden som är i cirkulation.
- Bankerna har skapat pengar när de givit ut lån ända sedan 1700-talet. Men i och med finansavregleringarna 1985 och digitaliseringen har bankernas skapande av pengar kunnat expandera mycket kraftigt.
- Det frågades om jag är penningkommunist, nej, jag är en reformist och vår reform är inte en helhetslösning på alla samhällets problem. Det blir en fråga vad som är effektivast att genomföra på kortare tid. Betalningsutredningen pågår just nu, Sverige kan komma att få en e-krona. Då vill vill se till så detta blir så bra som möjligt för folket. Reformism är det enda som fungerat bra för att nå demokratiska mål genom historien.
Huber, J. (2017). Sovereign money: Beyond reserve banking. Springer.
De Mesquita, B. B., Smith, A., Siverson, R. M., & Morrow, J. D. (2005). The logic of political survival. MIT press.
McMillan, J. (2014). The End of Banking: Money. Credit, and the Digital Revolution, a Trouver.
