Håll dig uppdaterad om
Positiva pengars evenemang!
Missa inte våra kommande webbinarier och aktiviteter, prenumerera på Positiva Pengars nyhetsbrev!
Idag har makten att skapa pengar delegerats till privata banker. Enligt professor Peter Dietsch från University of Victoria har detta förödande konsekvenser för klimatet. Nya pengar skapas automatiskt till vad helst bankerna anser vara lönsamt, inklusive fossila industrier och överexploatering av naturresurser. Detta är ett allvarligt hinder för att ställa om. Kan penningsystemet reformeras så att staten slutar subventionera fossila industrier?
För att svara på det arrangerade vi ett webbinarium med professor Dietsch 19/9 2023, samt en panel av experter och riksdagspolitiker. Vi lanserade webbinariet med en debattartikel i Aftonbladet. Det blev ett mycket lyckat event med över 300 deltagare, en oerhört intressant föreläsning och paneldiskussion samt mängder av glada mail, telefonsamtal och tack efteråt. Registrera dig för att se seminariet nu eller läs mer nedan:
* Genom att klicka på knappen godkänner du att Positiva Pengar mailar dig mer information om detta och kommande webbinarier. Du kan sluta ta emot våra mail när du vill genom att klicka på unsubscribe.
Bland beslutsfattare, klimataktivister och journalister råder utbredd okunskap om att stater världen över tillhandahåller en obegränsad ström av pengar för investeringar i fossila bränslen. Detta är ett allvarligt hinder för att ställa om till en hållbar ekonomi. Så här fungerar det:
Staten har delegerat skapandet av pengar till privata banker. [1] Det innebär att bankerna har rätt att bestämma vem som ska få tillgång till statens nyskapade pengar. Pengar är inte en knapp resurs, pengar kan skapas av banker i oändliga mängder. Det enda som effektivt begränsar hur mycket pengar bankerna skapar är om vissa investeringar bedöms vara lönsamma eller inte. [2]
Att investera i klimat- och miljöförstörande aktiviter är fortfarande mycket lönsamt och kommer att förbli så under överskådlig framtid. Det innebär att det inte finns några effektiva begränsningar för hur mycket pengar bankerna kan skapa för dessa ändamål. Som ett resultat av detta har världens 60 största banker skapat mellan 2,8 och 5,5 biljoner dollar till industrier beroende av fossila bränslen sedan Parisavtalet! [3]
Så länge vi, allmänheten, fortsätter att acceptera en politisk ordning där skapandet av pengar villkorslöst delegeras till privata företag, kommer fossila investeringar fortsätta. Då kommer vi aldrig kunna lösa klimatkrisen.
Många av oss lärde oss i skolan att staten kontrollerar skapandet av pengar. Men vad många inte vet är att staten har delegerat denna makt till privata banker.
För att förstå hur denna delegering fungerar kan vi jämföra med ett fall där en lokal butik tecknar ett avtal med Starbucks (franchisegivaren) om att få sälja Starbucks-kaffe (att bli franchisetagare). Huvudföretaget Starbuck överför därmed rätten att producera och sälja kaffe med etiketten "Starbucks" på, i vilken mängd som helst, och sälja det till vem de vill, så snart det finns efterfrågan på kaffe på marknaden.
På samma sätt har lokala privata banker tecknat avtal med centralbanken om att få skapa och låna ut offentliga dollar, euro etc. Bankerna tillverkar nya offentliga pengar och lånar ut till kunder så snart det finns efterfrågan på ett lån från kreditvärdiga låntagare som bankerna tror kommer att kunna betala tillbaka i framtiden.
En privat bank behöver med andra ord inte låna pengar från spararna för att kunna ge ett lån. Banken skapar helt enkelt pengarna ur tomma intet, på uppdrag av centralbanken. För att läsa mer om hur denna process fungerar i detalj, se fotnoten. [4]
Det monetära systemet är ytterst ett sätt att organisera samhället på. Makten över penningskapandet är makten att bestämma vem som ska arbeta med vad, vilket avgör i vilken riktning samhället ska utvecklas. Sektorer som får nya pengar kan investera, växa och blomstra. Sektorer som inte får nya pengar dör.
Vem tjänar och vem förlorar på skapandet av pengar idag? Vilka är de projekt som bankerna har valt att vattna, få att växa och frodas, och vilka projekt låter de dö?
Svaret är: bankerna finansierar alla projekt som de anser vara lönsamma. I dag är det fortfarande mycket lönsamt att investera i företag med höga koldioxidutsläpp som överutnyttjar våra naturresurser och förstör ekosystemen. Det är därför världens banker skapade upp till 673 miljarder dollar för fossila investeringar bara under 2022! [5]
Detta innebär att nuvarande försök att lösa klimatkrisen undermineras. Oavsett hur hårt vi arbetar kommer vi aldrig att lyckas ställa om genom att flytta befintliga pengar till gröna sektorer, så länge bankerna, understödda av sina centralbanker, kan skapa ett obegränsat flöde av nya pengar till lönsamma fossila industrier.
Som professor Peter Dietsch skriver: "Vi, allmänheten och våra politiska företrädare, är alla ansvariga för detta. Kort sagt är det inte så att privata investeringar i fossila bränslen fortsätter trots våra bästa ansträngningar; det är så att offentliga politiska val aktivt möjliggör och stimulerar dessa investeringar att fortsätta."
Med andra ord har vi valt politiska företrädare som delegerat skapandet av pengar till privata banker, och därmed är det ytterst vi som bär ansvaret. Utan aktivt stöd från staten skulle de privata bankerna inte ha kunnat skapa en enda dollar, euro eller krona för investeringar i fossila bränslen.
Situationen är helt absurd: en del av staten försöker lösa klimatkrisen, samtidigt som en annan del bedriver en penningpolitik som aktivt undergräver den gröna omställningen genom att hälla pengar över fossila investeringar. Som professor Dietsch formulerar det: "Den vänstra handen undergräver den högra handens redan otillräckliga åtgärder". Hans förhoppning är att "om beslutsfattarna konfronteras med dessa inkonsekvenser kommer det att öka allmänhetens tryck på dem" att genomföra de nödvändiga reformerna. Vilka reformer behöver då göras enligt professor Dietsch?
Det vore önskvärt med skatter och avgifter på all verksamhet som är skadlig för ekosystemen och klimatet (på ekonomiskt språak, att internalisera negativa externa effekter). Detta har dock visat sig vara en utmaning att få till i praktiken. Enligt IPCC täcktes endast 20 % av de globala utsläppen av växthusgaser av koldioxidskatter, och priset på utsläpp är alldeles för lågt. [6] Att utforma regler och skatter som gör all samhällsnyttig verksamhet lönsam samtidigt som skadlig verksamhet blir olönsam är inte en lätt uppgift. Marknaden är skicklig på att hitta nya kryphål. Så länge koldioxidskatterna är otillräckligt höga och lätta att kringgå kommer privata banker att fortsätta att skapa pengar till projekt för fossila bränslen.
Ett potentiellt effektivare förslag, som professor Peter Dietsch diskuterar i sitt arbete, vore att reformera penningskapandet. Istället för att ovillkorligen tillåta bankerna skapa statliga pengar för vilket ändamål de än anser vara lönsamt, kan staten ställa krav: om bankerna vill finansiera fossilberoende industrier ska de inte få skapa statliga pengar för det ändamålet, de ska vara tvungna att stå på sina egna ben och finansiera sig själva genom att låna in pengarna på marknaden. Det skulle dramatiskt strypa åt mängden tillgänglig finansiering för fossilindustrin.
För alla som bryr sig om miljön och klimatet bör detta förslag stå högt upp på dagordningen.
Peter Dietsch är professor vid filosofiska institutionen vid University of Victoria. Hans forskning är inriktad på frågor om ekonomisk etik, särskilt skatterättvisa, penningpolitikens normativa dimensioner och inkomstskillnader.
Utöver ett stort antal artiklar i akademiska tidskrifter och offentliga medier är Dietsch författare till Catching Capital - The Ethics of Tax Competition (Oxford University Press, 2015), medförfattare till Do Central Banks Serve the People? (Polity Press, 2018) och redaktör för Global Tax Governance - What is Wrong with It and How to Fix It (ECPR Press, 2016). Läs mer om Peter här.
Seminariet med Peter kommer att avslutas med en paneldiskussion. Vi har bjudit in experter och politiker för att mot bakgrund av Peters föredrag förutsättningslöst samtala om hur vi kan lösa den pågående miljö- och klimatkrisen.
Janine Alm Ericson är miljöpartiets ekonomisk-politiske talesperson. Läs mer här.
Max Jerneck är forskare på handelshögskolan samt jobbar som utredare hos Katalys. Läs mer här.
Carl Schlyter är kampanjledare för klimat- och systemomställning på Greenpeace. Läs mer här.
Björn Eriksson är ordförande för Kontantupproret. Läs mer här.
Centralbanker, akademiker och politiker över hela världen diskuterar just nu problemen och riskerna med det nuvarande monetära systemet och utreder nya sätt att skapa pengar på. Vi har en historisk möjlighet att påverka och säkerställa att skapandet av pengar organiseras på ett rättvist och hållbart sätt. Därför organiserar vi kurser och seminarier i ämnet. Anmäl dig och bjud gärna in vänner och bekanta.
❝
Tvivla aldrig på att en liten grupp omtänksamma, engagerade medborgare kan förändra världen. Det är faktiskt det enda som någonsin har gjort det.
Margaret Mead
Positiva Pengar är medlem i IMMR (International Movement of Monetary Reform) som består av ideella organisationer över hela världen. Vi fokuserar på vår tids viktigaste fråga: skapandet och försvinnandet av pengar och dess konsekvenser för samhällsutvecklingen och våra liv.
Vi är partipolitiskt obundna och agerar enbart för denna fråga. Vår vision är att penningsystemet ska vara rättvist, hållbart och demokratiskt och användas till nytta för samhället som helhet.
© Positiva Pengar 2023