Positiva Pengar har publicerat ett stort antal debattartiklar genom åren i stora tidningar som Dagens Nyheter, Svenska dagbladet och Dagens Industri, men även i mindre tidningar som SVT Opinion, Tidningen Syre. Här är citat från och länkar till våra artiklar.

Svenska Dagbladet, 18/6-2019
Lennart Erixon, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet, Ole Bjerg PhD, lektor i filosofi och ekonomi vid Copenhagen Business School och Stig Tegle, PhD, och Samuel Kazen Orrefur för Positiva Pengar skriver i Svenska Dagbladet om behovet av en penningreform:

Storbankernas vinst 2017 var 106 miljarder. Det är nästan tre gånger så mycket som Sveriges internationella bistånd. Att bankerna på grund av statliga subventioner tillåts bada i pengar är inte acceptabelt varken ur stabiliseringspolitisk synvinkel eller av rättviseskäl

Svenska Dagbladet,13/6-2019
Professor Steve Keen på SvD näringsliv debatt tillsammans med Harald Enoksson, doktorand i nationalekonomi och Samuel Kazen Orrefur från Positiva Pengar :

Kommer det att finnas några realistiska alternativ till att förstatliga skapandet av pengar när nästa stora finanskris slår mot Sverige? För att diskutera det har vi bjudit in professorer i nationalekonomi och representanter från flera centralbanker till en stor konferens nu på lördag. Vi hoppas att denna konferens blir startskottet på en ny politisk debatt om makten över produktionen av pengar.

Supermiljöbloggen, 28/11-2018
Hannes Angarius skriver på Supermiljöbloggen om behovet av penningreform:

Gör penningsystemet stabilt och oberoende av tillväxt genom att ge centralbanken ansvaret för penningskapandet.

Aktuellt i Fokus, 30/3-2019
Carolina Sundell från Positiva Pengar skriver om de problematiska svängdörrarna mellan finansinspektionen och bankerna och hur det gynnar den organiserade brottsligheten i tidningen Aktuellt i Fokus:

Det blir mer uppenbart att vi bör kalla omsättningen för en svängdörr mellan FI och banksektorn, där personal på FI lämnat för att de blivit erbjudna mer lukrativa jobb i banksektorn. Media har i flera år rapporterat om hur anställda hos myndigheten rekryteras av banker, det borde därför inte komma som en nyhet för regeringen när SvD redan 2008 skrev ”Bankerna dränerar FI på kompetens”

Dagens Industri 14/4-2019
Daniel Suhonen, Samuel Kazen Orrefur och Markus Kalifatides skriver i Dagens Industri:

De som bör ges skulden är snarare näringslivet, finanspolitiken och penningsystemet som tvingat in Riksbanken i ett hörn. Riksbanken kan med reporäntan som verktyg omöjligen kompensera för uteblivna löneökningar, underinvesteringar och en restriktiv finanspolitik utan att kronans växelkurs faller, den privata skuldsättningen ökar, tillgångspriserna skjuter i höjden och de rikaste som äger merparten av alla tillgångar blir ännu rikare.

Tidningen Syre, 25/11-2016
Samuel Kazen Orrefur skriver på Under Ytan i Syre om möjligheterna med en e-krona 25/11-2016:

E-kronor kan vid en första anblick tyckas vara ett obetydligt förslag, men det kan ha enorma konsekvenser. E-kronor kan komma att minska bankernas makt, öka jämlikheten, skapa en stabilare ekonomi med minskad skuldsättning, befria oss från finanskriser och krav på evig tillväxt. E-kronor ger oss ökad demokratisk kontroll över skapandet av pengar och miljardvinsterna därav, pengar som säkerligen gör större nytta investerade i välfärden eller en klimatomställning än i rika aktieägares fickor. Kort och gott: ett underbart initiativ av Riksbanken!

Dagens Nyheter, 17/3 2019
Daniel Suhonen, Chef för Katalys, och Samuel Kazen Orrefur från Positiva Pengar skriver på DN debatt:

Som Adair Turner, tidigare chef för brittiska finansinspektionen konstaterar, beror finanskriser på att det saknas ett inbyggt ankare som sätter stopp och förankrar expansionen av penningmängden i realekonomin. Det är rationellt för varje enskild bank och kund att fortsätta lånekarusellen så länge alla andra gör det. Resultatet blir att alla fortsätter lägga mer ved till brasan och pumpa upp värdet tills bubblan spricker. Åtskilliga studier på hundratals kriser bekräftar denna bild.

SVT Opinion, 6/6-2019
Carolina Sundell, skriver på SVT Opinion om vikten av att införa e-kronan:

Enda vägen framåt är att folket, oberoende av ideologi, kräver att Riksbanken ger ut en e-krona – för att säkra att Sverige har ett betalmedel och en valuta som är demokratiskt förankrad

Tidningen Syre, 29/6-2018
Lars Alaeus skriver om hur vi kan stoppa nästa finanskris i Almedalsnumret av tidningen Syre:

Riksbankens expansiva penningpolitik har gjort att penningmängden expanderat 10–15 procent årligen. Så mycket mer pengar borde ha orsakat en stor inflation men ändå lyckas Riksbanken knappt nå inflationsmålet på 2 procent. Varför fungerar det inte?

Svenska Dagbladet 26/6-2018
Lennart Erixon, Samuel Kazen Orrefur och Stig Tegle svarar på kritik i debatt om e-kronan:

I en replik till vår debattartikel om att avskaffa bankernas privilegier kritiserar Joakim Book från svenska Misesinstitutet vårt förslag att konvertera affärsbankernas egenskapade kreditpengar till e-kronor. Repliken bygger dock på faktafel och missförstånd.

Svenska Dagbladet 4/11-2014
Lars Alaeus och Susanne Eklin från Positiva Pengar skriver på SvD debatt om problemen med nollräntan:

Åtgärder som skulle kunna minska skuldsättningen står i konflikt med målet att ha en inflation på en viss nivå. Dagens system för hur pengar skapas har kommit till vägs ände. Det krävs genomgripande förändring, skriver Lars Alaeus och Susanne Ekelin, som är aktiva i i kampanjen Positiva Pengar

Svenska Dagbladet, 4/7-2014
Patrik Sundqvist från Positiva Pengar skriver på SvD debatt:

Hur länge är det realistiskt att vi ska fortsätta att skuldsätta oss för att på kort sikt hålla uppe tillväxtsiffrorna? Kommer inte dagens system, som bygger på exponentiell tillväxt och evigt ökande skuldsättning, förr eller senare att krascha?

Tidningen Syre, 9/11-2019:
Lars Alaeus och Samuel Kazen Orrefur skriver om behovet av en grön penningpolik i tidningen Syre:

Avslutningsvis, det finns skäl till optimism: en grön penningpolitik där staten och medborgarna får inflytande över skapandet av pengar istället för att marknadskrafterna styr är fullt möjlig och nödvändig om vi vill ställa om till en hållbar ekonomi.