Debattartiklar

“Bankerna driver på klimatkrisen – deras makt att skapa pengar måste begränsas“. 10 Forskare och 2 kampanjorganisationer skriver tillsammans med Positiva Pengar på Aftonbladet debatt.

Bankerna har makten att skapa pengar. Staten, som auktoriserat bankernas pengaskapande, har ett moraliskt ansvar att se till att penningsystemet organiseras för planetens och allmänhetens bästa, skriver debattörerna.

“Låt Riksbanken dela ut helikopterpengar till medborgarnas”, Grus & Guld, nr 2 / 2020, Samuel Kazen Orrefur, Kampanjledare, Positiva Pengar

Det är i grunden medborgarna som bygger ekonomin genom sin produktion och konsumtion. Om de drabbas av arbetslöshet och blir av med sina inkomster faller konsumtionen. Att i det läget rädda banker, börsen och finansmarknaderna samt stimulera företag och medborgare till ännu mer skuldsättning riskerar att försvåra ekonomisk återhämtning.

“Ge Riksbanken fler penningpolitiska verktyg – inte färre”, Altinget, 18/5 2020, Samuel Kazen Orrefur, Kampanjledare Positiva pengar Patrik Witkowsky, Centrum för personalägande. Carl Schlyter (PV), Talesperson, Partiet vändpunkt. David Bennett Ordförande, Omställningsnätverket, Robin Zachari Chef, Skiftet.

I stället för att öppna upp för nya och innovativa penningpolitiska verktyg vill riksbanksutredningen inskränka Riksbankens handlingsutrymme till gårdagens penningpolitik. Det är problematiskt av flera skäl.

“Helikopterpengar minskar medborgarnas oro”, Dagens Arena, 11/3-2020. Jussi Ora, styrelseledamot i Positiva Pengar

Som Albert Einstein sa: ”Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapat dem.” Att lösa krisen med mer skuldsättning håller inte, bättre vore att låta Riksbanken ge ut helikopterpengar direkt till medborgarna.

“Ekonomiutbildningarna är föråldrade”, Dagens ETC, 7/12-2019, Professorer, doktorander, ekonomer och medlemmar från Positiva Pengar:

Som forskning från Bank of England, Bundesbank, Riksbanken och åtskilliga andra har visat, är banker på intet vis mellanhänder; de kanaliserar inte befintliga medel från sparare till låntagare. Merparten av pengarna i omlopp skapas av affärsbanker.

“Kreditökningen är mycket oroväckande”, Svenska Dagbladet Näringsliv Debatt, 13/6-2019, Professor Steve Keen, Harald Enoksson, doktorand i nationalekonomi och Samuel Kazen Orrefur:

Kommer det att finnas några realistiska alternativ till att förstatliga skapandet av pengar när nästa stora finanskris slår mot Sverige? För att diskutera det har vi bjudit in professorer i nationalekonomi och representanter från flera centralbanker till en stor konferens nu på lördag. Vi hoppas att denna konferens blir startskottet på en ny politisk debatt om makten över produktionen av pengar.

“Riksbanken får skulden för Magdalena Anderssons misslyckanden”, Dagens Industri 14/4-2019, Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, Samuel Kazen Orrefur, Markus Kalifatides, ordförande för Reformisterna:

De som bör ges skulden är snarare näringslivet, finanspolitiken och penningsystemet som tvingat in Riksbanken i ett hörn. Riksbanken kan med reporäntan som verktyg omöjligen kompensera för uteblivna löneökningar, underinvesteringar och en restriktiv finanspolitik utan att kronans växelkurs faller, den privata skuldsättningen ökar, tillgångspriserna skjuter i höjden och de rikaste som äger merparten av alla tillgångar blir ännu rikare.

“Svängdörren mellan Finansinspektionen och bankerna gynnar den organiserade brottsligheten” Aktuellt i Fokus, 30/3-2019,
Carolina Sundell:

Det blir mer uppenbart att vi bör kalla omsättningen för en svängdörr mellan FI och banksektorn, där personal på FI lämnat för att de blivit erbjudna mer lukrativa jobb i banksektorn. Media har i flera år rapporterat om hur anställda hos myndigheten rekryteras av banker, det borde därför inte komma som en nyhet för regeringen när SvD redan 2008 skrev ”Bankerna dränerar FI på kompetens”

“Dags att avskaffa bankernas privilegier” Svenska Dagbladet, 18/6-2018, Lennart Erixon, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet, Ole Bjerg PhD, lektor i filosofi och ekonomi vid Copenhagen Business School och Stig Tegle, PhD, och Samuel Kazen Orrefur för Positiva Pengar skriver i Svenska Dagbladet om behovet av en penningreform:

Storbankernas vinst 2017 var 106 miljarder. Det är nästan tre gånger så mycket som Sveriges internationella bistånd. Att bankerna på grund av statliga subventioner tillåts bada i pengar är inte acceptabelt varken ur stabiliseringspolitisk synvinkel eller av rättviseskäl. 

“En ekonomi oberoende av tillväxt?” Supermiljöbloggen, 28/11-2018, Hannes Angarius:

Gör penningsystemet stabilt och oberoende av tillväxt genom att ge centralbanken ansvaret för penningskapandet.

“E-kronor till alla kan bryta onda cirklar“, Tidningen Syre, 25/11-2016, Samuel Kazen Orrefur:

E-kronor kan vid en första anblick tyckas vara ett obetydligt förslag, men det kan ha enorma konsekvenser. E-kronor kan komma att minska bankernas makt, öka jämlikheten, skapa en stabilare ekonomi med minskad skuldsättning, befria oss från finanskriser och krav på evig tillväxt. E-kronor ger oss ökad demokratisk kontroll över skapandet av pengar och miljardvinsterna därav, pengar som säkerligen gör större nytta investerade i välfärden eller en klimatomställning än i rika aktieägares fickor. Kort och gott: ett underbart initiativ av Riksbanken!

“Lägre ränta bidrar till fortsatt ond cirkel”, Svenska Dagbladet, 4/7-2014, Patrik Sundqvist:

Hur länge är det realistiskt att vi ska fortsätta att skuldsätta oss för att på kort sikt hålla uppe tillväxtsiffrorna? Kommer inte dagens system, som bygger på exponentiell tillväxt och evigt ökande skuldsättning, förr eller senare att krascha?

“Dags för en ny penningpolitik!” Samuel Färdow Kazen och Lennart Erixon, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet skriver på DI debatt.

Med de nya verktygen kan Riksbanken stabilisera inflationen utan upptrissade bostadspriser, ojämlikhet och övervinster till bankerna som bieffekt. Samtidigt stärks demokratin. Beslut om vad nya pengar ska användas till fattas varken av Riksbanken eller av privata banker utan av medborgare och av folkvalda politiker som kan avkrävas ansvar.

“Sverige behöver en hållbar riksbankslag”, Realtid, 21/4-2022, Samuel Färdow Kazen, aktiv i progressiva ekonomer och positiva pengar, Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace, Jonas Bane, Ordförande Klimatriksdagen, Lars Pålsson Syll, Nationalekonom, ekonomihistoriker, professor vid Malmö Universitet, Sasja Beslik, Hållbarhetschef för pensionsbolaget PFA

Ett lands centralbank har makten att skapa pengar och styra hur dessa används. Det gör Riksbanken till en avgörande institution för Sveriges möjligheter till hållbar omställning. Ska denna makt kunna användas på ett konstruktivt sätt måste Riksbankens mål och verktygslåda uppdateras. Annars finns risk att penningpolitiken fortsätter på den tidigare kritiserade banan där låg ränta och kvantitativa lättnader blåst upp bubblor på börsen och bostadsmarknaden vilket ökat de ekonomiska klyftorna, skapat zombieföretag och gynnat fossila företag.

“Stor okunnighet om helikopterpengar”, Dagens Arena, 28/11-2020. Robin Zachari, chef Skiftet, Jussi Ora, styrelseledamot i Positiva Pengar, Samuel Kazen Orrefur, Kampanjledare Positiva Pengar.

SvD och Expressen [har] missförstått hur helikopterpengar ska finansieras. De hävdar att pengarna måste drivas in via skatten. Men själva poängen med helikopterpengar är att de ska finansieras genom Riksbankens sedelpressar. 

“Staten borde omgående dela ut pengar direkt till folk”, Realtid 27/5-2020, Carolina Sundell och Samuel Kazen Orrefur.

Vad det gäller att stödja banker, finansindustri och storföretag kan Riksbanken trolla fram 1 400 miljarder hur snabbt som helst utan knappt någon uppföljning. […] Men när det gäller de mest utsatta i samhället, då står våra styrande handfallna och skyller på kontrollsystem och byråkrati.

“Privatiseringen av våra pengar sker utan debatt”, Aktuellt i Fokus, 11/11-2019, Carolina Sundell:

Glöm samhällsnytta när privata affärsbanker styr penningmängden. Majoriteten av de nyskapade pengarna har inte hamnat i den reala ekonomin utan i en artificiellt skapad del av ekonomin, på finansmarknaden.

“Så tar vi makten över pengarna”, Altinget i Almedalen, 4/7-2019, flera oberoende debattörer:

Pengar är en kollektiv nyttighet och bör precis som försvar, rättsväsende, vägar och annan central infrastruktur drivas av staten och ges ut i lagom mängd så pengars värde blir stabilt och betalningssystemet blir säkert och effektivt.

“Varför behöver Sverige en e-krona?”, SVT Opinion, 6/6-2019,
Carolina Sundell:

Enda vägen framåt är att folket, oberoende av ideologi, kräver att Riksbanken ger ut en e-krona – för att säkra att Sverige har ett betalmedel och en valuta som är demokratiskt förankrad

“Ta ifrån affärsbankerna rätten att skapa pengar”, Dagens Nyheter debatt, 17/3 2019, Daniel Suhonen, Chef för Katalys, Samuel Kazen Orrefur:

Som Adair Turner, tidigare chef för brittiska finansinspektionen konstaterar, beror finanskriser på att det saknas ett inbyggt ankare som sätter stopp och förankrar expansionen av penningmängden i realekonomin. Det är rationellt för varje enskild bank och kund att fortsätta lånekarusellen så länge alla andra gör det. Resultatet blir att alla fortsätter lägga mer ved till brasan och pumpa upp värdet tills bubblan spricker. Åtskilliga studier på hundratals kriser bekräftar denna bild.

“Stoppa nästa finanskris och skapa ett mer jämlikt samhälle” Tidningen Syre, Almedalsnumret 29/6-2018, Lars Alaeus:

Riksbankens expansiva penningpolitik har gjort att penningmängden expanderat 10–15 procent årligen. Så mycket mer pengar borde ha orsakat en stor inflation men ändå lyckas Riksbanken knappt nå inflationsmålet på 2 procent. Varför fungerar det inte?

“E-kronan första steget mot rättvist system”, Svenska Dagbladet, 26/6-2018, Lennart Erixon, Stig Tegle, och Samuel Kazen Orrefur svarar på kritik i debatt om e-kronan:

I en replik till vår debattartikel om att avskaffa bankernas privilegier kritiserar Joakim Book från svenska Misesinstitutet vårt förslag att konvertera affärsbankernas egenskapade kreditpengar till e-kronor. Repliken bygger dock på faktafel och missförstånd.

“En grön penningpolitik är möjlig och nödvändig”, Tidningen Syre, 9/11-2018, Lars Alaeus, Samuel Kazen Orrefur:

Avslutningsvis, det finns skäl till optimism: en grön penningpolitik där staten och medborgarna får inflytande över skapandet av pengar istället för att marknadskrafterna styr är fullt möjlig och nödvändig om vi vill ställa om till en hållbar ekonomi.

“Nollräntan driver på ett felaktigt system”, Svenska Dagbladet, 4/11-2014, Lars Alaeus, Susanne Eklin:

Åtgärder som skulle kunna minska skuldsättningen står i konflikt med målet att ha en inflation på en viss nivå. Dagens system för hur pengar skapas har kommit till vägs ände. Det krävs genomgripande förändring, skriver Lars Alaeus och Susanne Ekelin, som är aktiva i i kampanjen Positiva Pengar