Har vi råd med samhället?

Att "spara i ladorna", som vår finansminister stolt säger sig göra, är ett uttryck för vårt finanspolitiska ramverk.
Är statsbudgetens fokus på finansiellt överskott verkligen gynnsamt för samhället och allmänheten? Behöver en stat spara i ladorna för att ha pengar att ta av vid kristider?

Det pratade professor Peo Hansen  om på vårt webbinarium ”Har vi råd med samhället?” som ägde rum onsdag 1 september kl 19. Du kan titta på webbinariet nedan. Vill du få inbjudningar till kommande webbinarier med Positiva Pengar? Skriv upp dig på vår maillista nedan:


* Genom att klicka på ”Jag kommer” godkänner du att Positiva Pengar mejlar dig information.

Vi är för fattiga för att kunna arbeta. Och ju fattigare vi blir, desto mindre har vi råd att arbeta. Det finns intet folk med sitt sunda förnuft i behåll som i längden kan slå sig till ro med en ekonomisk visdom av detta dårhusmässiga slag.

Ernsts Wigforss

Stor okunskap om systemet med pengar


Under Positiva Pengars tidigare webbinarier har professor Steve Keen och professor Michael Hudson visat exempel på att det ekonomer lärt sig om det monetära systemet, som används för att finansiera samhället, är felaktigt. Även andra ekonomer har protesterat emot att felaktiga idéer lärs ut, se listan med underskrifter på vårt öppna brev till professorer och lärare landets ekonomiutbildningar här


Undersökningar visar att sju utav tio politiker inte vet hur pengar skapas. Vad har denna okunskap ställt till med inom svensk politik? Vilar Sveriges finanspolitiska ramverk på felaktiga antaganden? Är statens finansiella ställning rätt ansatts för statens budget?


Vi har bjudit in Peo Hansen, professor vid Linköpings Universitet, för att svara på dessa frågor och berätta mer om det finanspolitiska ramverket och det monetära systemet. 


Mer om Peo Hansen


Peo Hansen är professor i statsvetenskap vid Institutet för Forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle (REMESO), Linköpings universitet.

Han har bland annat skrivit böckerna The Politics of European Citizenship (samförf. med Sandy Hager, 2012) och Eurafrica: The Untold History of European Integration and Colonialism (samförf. med Stefan Jonsson, 2014). I mars i år kom han ut med boken
A Modern Migration Theory: An Alternative Economic Approach to Failed EU Policy.

Professor Peo Hansen

Professor Peo Hansen

Nationer med egen valuta


Professor Ester Barinaga förklarade i ett tidigare webbinarium för Positiva Pengar att det var viktigt att förstå skillnaden mellan utgivare av valutan och användare av valutan. Hon visade exempel med olika lokala valutor. Utgivaren har inga finansiella begränsningar men användarna har det.

De som liknar en stat med sin egen valuta, som Sverige, vid ett hushåll eller ett företag, visar att de inte har förstått det mest grundläggande av vårt monetära system.

Ett exempel är när Sverige jämförs med länder inom euroområdet. De länder som har antagit euron har inte en egen valuta och bör därför betraktas som ett hushåll, som användare av valuta, inte som utgivare. De finansiella förutsättningarna är radikalt annorlunda. Varför ska Sverige underordna sig regler som gäller för euroländer, då förutsättningarna och möjligheterna skiljer sig markant åt?

Statligt överskott sänker ekonomin


Steve Keen förklarade vid ett tidigare webbinarium att i normalfallet ska staten ha löpande underskott för att ekonomin ska fungera. Att spara i ladorna, statligt överskott, eller budget i balans, leder till ökade privata skulder. Höga privata skulder gör att allt mindre del av inkomsterna inom landet går till arbete och leder till finanskriser. Kommuner och regioner finansierar sig med skatter på löner och får därmed allt svårare att klara av sina åtaganden när staten går med överskott.

För tydligare förstå konsekvenser av statligt överskott kan man använda enkel bokföring och dela in ekonomin i två sektorer: statlig sektor och övriga (låt oss kalla alla övriga för ”privat sektor”).

När staten tar in mer i skatt än den spenderar tillbaka ut i samhället går staten med överskott. Det innebär att privat sektor, dvs alla andra, går med underskott. Enligt neoklassiska ekonomer och finansministern är statligt överskott bra.

Men är det verkligen bra att hushåll, företag, kommuner och regioner får lägre inkomster och behöver skuldsätta sig mer? Finns det alternativ till det finanspolitiska ramverket? Kom och lyssna på professor Hansen i ”Har vi råd med samhället?”.

Överskott är svåra att planera


Framtida budgetnetto är alltid osäkra då ingen med exakthet kan veta eller kontrollera hur andra aktörer kommer bete sig långt in i framtiden. Ingen kan veta hur alla sektorer i samhället kommer spara, investera och spendera. Därmed kan staten inte veta sina skatteinkomster i förväg. Det finansiella resultatet i budgeten blir känt först långt i efterhand.

Med ett krav på att staten ska gå med överskott, ha budget i balans, så behöver man planera med marginal i sin budgetåtstramning. Resultatet blir ännu större brist på resurser för samhället och att ekonomin svältföds.


Överskottsmål orsakar finanskriser


Enligt finanspolitiska ramverket bidrar överskottsmålet ”till att det finns en buffert för att kunna möta kraftiga nedgångar i konjunkturen utan att ökningen i skuldsättning riskerar att bli ohållbar. Att i sådana lägen ha ett finanspolitiskt manöverutrymme i form av överskott i linje med överskottsmålet och en låg skuldkvot ger politiken styrka.”

Kontentan i resonemanget är att överskott krävs för att undvika och hantera finanskriser bättre. Men det stämmer inte. Statligt överskott innebär underskott och ökad skuldsättning i privat sektor, vilket orsakar finanskriser. Det känner Riksbanken till som varnar för hushållens höga skulder.

Under skuldkrisen år 2008, under de finansiellt turbulenta åren 2015–2017 och nu senast under Covidkrisen avskaffade riksdagen överskottsmålet. Det ledde till att folk fick behålla sina arbeten och att ekonomin klarade sig. Finansiellt underskott för staten ledde inte till Harmagedon, vilket tycks vara premissen det finanspolitiska ramverket vilar på.



Hur ska ekonomin räddas?


Vem ska kliva in när företag, hushåll, kommuner och regioner har det svårt och varifrån ska pengarna komma? Idag försöker man lösa det genom att stimulera privata banker till att skuldsätta det privata alltmer, vilket ökar riskerna för finansiella kriser och personliga konkurser i en negativ spiral.

Professor Michael Hudson berättade under ett tidigare webbinarium för Positiva Pengar att staten enkelt kan betala alla sina räkningar genom att skapa de pengarna som behövs, finansiellt har en stat med egen valuta inga begränsningar. Inflation ska däremot alltid beaktas men den risken är lika stor oavsett hur spenderandet finansieras.

Historisk chans

Dörren är öppen i 17 månader

I och med den nya utredningen om statens roll på betalningsmarknaden har matchen om vem pengarna ska tjäna påbörjats, både offentligt och politiskt.


Under utredningens 17 månader är dörren öppen för att på allvar lyfta frågan om pengaskapandets betydelse för samhället. Det är första gången sedan 1883 som frågan ligger på politikernas bord. Vi har nu en historisk möjlighet att påverka och se till att pengaskapandet organiseras på ett hållbart och mer jämlikt sätt. Därför arrangerar Positiva Pengar en uppsättning webbinarier där vi bjuder in kända ekonomer för att tala om ämnet. Anmäl dig till våra webbinarier för att få veta mer och bjud gärna in vänner och bekanta.

Never doubt that a small group of thoughtful, committed, citizens can change the world. Indeed, it is the only thing that ever has.

Margaret Mead

När? Var? Hur?

  • Evenemanget har redan varit, men anmäl dig till vårt nyhetsbrev för att få inbjudan till nästa webbinarium!

Positiva pengar är en ideell förening som fokuserar på vår tids kritiska fråga hur pengar skapas och försvinner samt vilka konsekvenser det får för samhällsutvecklingen och våra liv.

Vi är partipolitiskt obundna och agerar endast för denna fråga. Vår vision är att systemet med pengar skall vara demokratiskt och användas för hela samhällets och alla medborgares bästa.

Insert Content Template or Symbol
>