Positiva Pengar

Positiva Pengar är en växande rörelse av studenter, ekonomer, aktivister, politiker, journalister, utopister och realister som kämpar för en rättvisare, grönare och stabilare ekonomi.

Vi menar att orsaken till många sociala, ekonomiska och miljömässiga problem är att våra pengar skapas av affärsbanker i samband med långivning vilket mest gynnar de redan välbärgade och bankerna själva.

Vi vill att pengar ska ges ut utan koppling till lån av en demokratisk och transparent myndighet som Riksbanken så att de blir ett betalningsmedel som verkar i allmänhetens intresse i stället för att gynna ett litet fåtal.

Riksbanken planerar skapa upp till 1400 miljarder för att mildra de ekonomiska effekterna av corona-pandemin och den ekonomiska krisen. Riksbanken är villig att agera kraftfullt för att rädda ekonomin. Men tyvärr har våra folkvalda politiker inte gett Riksbanken befogenhet att dela ut pengarna på ett effektivt, rättvist och hållbart sätt. Merparten riskerar att gå till banker, finansindustrin och storföretag.

Pengar är en kollektiv nyttighet med vars hjälp betalningar kan göras nu eller sparas för framtiden. Alla priser uttrycks i den enhet vi definierar som pengar. I Sverige är enheten “krona”.

Kronans värde bestäms av de priser en privat konsument i Sverige faktiskt betalar. För att handel och sparande ska fungera väl måste värdet vara så stabilt som möjligt över tid.

Inflation är den årliga minskningen av penningvärdet och mäts varje månad av SCB. Riksbankens huvuduppgift är att hålla penningvärdet stabilt, vilket tolkas som en inflation på 2%

Pengar på bankkonton skapas av affärsbanker i samband med lån. Dessa bankpengar utgör 98 % av de pengar som cirkulerar i den svenska ekonomin. Bara 2 % är sedlar och mynt är utgivna av Riksbanken.

Då pengar skapas i samband med lån används de främst till köp av tillgångar som bostäder och värdepapper vilka lämnas som säkerhet vid lånet. Priserna på dessa drivs upp vilket innebär att den finansiella ekonomin expanderar mycket mer än den reella ekonomin. Detta gynnar banker och de redan välbärgade som äger tillgångar. Den ekonomiska ojämlikheten ökar.

Då nya pengar främst används till köp av tillgångar blir det svårt för Riksbanken att få upp inflationen. Sänkt ränta stimulerar till mer lån och mer skapande av pengar. Det ger mest tillgångs-prisinflation och inte konsumentprisinflation som var avsikten.

Expansionen drivs på ytterligare av att bankerna, som gör större vinst ju mer lån de ger ut, skyddas av staten eftersom en bankkonkurs kan få hela betalningssystemet att låsa sig.

Sammantaget leder expansionen av penningmängden, skuldnivåerna och tillgångspriserna till en rad allvarliga ekonomiska, ekologiska och sociala problem.

För att hantera de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar vi står inför idag måste penningsystemet reformeras så att Riksbanken ger ut alla pengar och att bankerna bara förmedlar pengar mellan låntagare och långivare.

Riksbanken ger ut nya pengar direkt till medborgarna eller till statsbudgeten kan på så vis stimulera efterfrågan och inflationen mycket effektivare än idag. Eftersom alla pengar nu ligger på konton hos Riksbanken, är betalsystemet säkrat och staten behöver inte skydda bankerna. Bankerna blir vanliga företag som kan gå i konkurs när de inte klarar konkurrensen vilket gör att de inte längre kan göra några övervinster.

Reformen genomförs stegvis med bibehållen och successivt ökande finansiell stabilitet genom alla stegen. Första steget är Riksbankens förslag till e-krona.