Positiva Pengar

Idag skapas pengarna på våra bankkonton genom att privata företag i form av banker ger ut lån, framförallt bostadslån.

Hur mycket pengar som kommer ut i ekonomin liksom vart de allokeras styrs i praktiken av privata företags vinstintressen. Som konsekvenser ser vi ökade klassklyftor, ökade bostadspriser, finanskriser och inte minst skyhöga vinster för bankerna.

Samtidigt är bankerna så pass systemkritiska i och med sin pengaskapande makt att om det går snett i deras verksamheter är det vi skattebetalare, alltså du och jag, som får stå för räkningen genom olika räddningspaket.

Eftersom våra pengar idag skapas i form av skulder tillkommer också ränta på de nyskapade pengarna. För att kunna betala av räntorna på lånen krävs att ekonomin hela tiden växer, annars brakar systemet ihop.

I Positiva Pengars reformförslag skapas inte längre pengar i form av skuld och därmed är inte längre tillväxt ett inbyggt krav i systemet.

Positiva Pengar är neutrala i tillväxtfrågan och med reformen vi förespråkar går det både att ha ett system med likväl som utan tillväxt. Detta skiljer sig från dagens system som kräver tillväxt.

Positiva Pengar är varken emot företagande eller kapitalism. Vi anser däremot inte att det är rätt att några få vinstdrivande företag som bildar oligopol ska få privilegiet att skapa en så pass avgörande samhällsinfrastruktur som våra pengar samt göra enorma vinster på detta med stora negativa konsekvenser för samhället som följd.

Vi ifrågasätter även att samma företag samtidigt inte ska behöva ta konsekvenserna om deras verksamheter råkar gå dåligt ekonomiskt, eftersom de med sin pengaskapande förmåga blir allt för samhällskritiska för att kunna tillåtas gå i konkurs.

Positiva Pengar anser att det är dags att staten återtar makten över pengaskapandet.

Positiva Pengar är en tankesmedja kring dagens bank- och penningsystem och vi föreslår en penningreform. Vi är en partipolitiskt obunden organisation och det vi förespråkar är relevant oavsett om du tycker dig stå till höger eller vänster politiskt.