Vad är pengar
och vart är vi på väg?
Sveriges tidigare riksbankschef, Stefan Ingves, skrev på DN-debatt 2018 att privata alternativ håller på att konkurrera ut den svenska kronan. Idag är 99 % av Sveriges penningmängd utgiven av privata företag. [1] Vad innebär det? Finns det problem med att ge all makt att skapa pengar till privata företag? Hur kan utgivningen av pengar organiseras på ett kontrollerat och demokratiskt sätt i framtiden?
För att hjälpa oss få svar på dessa frågor bjöd vi in Stefan Ingves. Han förklarade på ett pedagogiskt sätt vad pengar är, hur pengar skapas, vad som skiljer bitcoins från en e-krona och varför det är viktigt att rädda den svenska kronan från att bli helt utkonkurrerad.
Under seminariet sa Ingves att "De flesta av oss uppfattar systemet som givet - men så är det ju inte", "Man kan välja olika typer av monetära system", "De flesta som sysslar med politik har nog aldrig tänkt tanken att en del av de politiska ställningstagandena är att ta ställning till hur det här med pengar fungerar - eller hur vill vi att det här med pengar ska fungera egentligen".
Vill du få information om framtida webbinarier vi arrangerar? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev:
* Genom att klicka på knappen godkänner du att Positiva Pengar mailar dig mer information om detta och kommande webbinarier. Du kan sluta ta emot våra mail när du vill genom att klicka på unsubscribe.
Kronan snart utkonkurrerad
Riksbanken har under 350 år försett allmänheten med svenska kronor i form av sedlar och mynt. Men snart kan detta vara ett minne blott. Om inte regeringen agerar kommer den svenska kronan snart vara helt utkonkurrerad av digitala pengar utgivna av privata företag.
"Ska staten sluta ge ut pengar i form av betalningsmedel till allmänheten? Det är den utvecklingen vi kommer att få om politikerna inte agerar", säger Stefan Ingves
Behövs statligt utgivna pengar?
Nej
"Statliga pengar är förenat med risker"
Bankföreningen och betalningsutredningen, som leddes av Anna Kinberg Batra, anser att det inte gör något om kronan konkurreras ut av privata alternativ. De ser tvärtom digitala statliga kronor som ett riskfyllt experiment som kan:
- Hota bankerna
- Orsaka bankrusningar
- Konkurrera ut bankernas finansieringskällor
- Leda till kreditbrist och en stagnerande ekonomi
- Leda till extra kostnader för skattebetalarna
Betalningsutredningen har dock kritiserats för att vara tendentiös och ta storbankernas parti.
Ja
"Statliga pengar behöver finnas"
Stefan Ingves menar att staten, via riksbanken, bör fortsätta ge ut pengar till allmänheten som kontanter och digitala e-kronor. Ingves säger att det är nödvändigt för att trygga grundläggande samhällsmål som exempelvis:
- Högt förtroendet för penningsystemet
- Hög säkerhet, effektivitet och motståndskraft
- Alla ska kunna genomföra betalningar
- Sund konkurrensen på betalningsmarknaden
- Garantera allas personliga integritet
Statliga pengar är också viktigt för att Riksbanken ska kunna bedriva en effektiv penningpolitik samt kunna finansiera sig själv.
"Frågor om digitala centralbanksvalutor hamnar inom en sfär som berör allt från politik, filosofi, ekonomi till inte minst värderingar"
- Stefan Ingves
6 min utdrag ur webbinariet
Vad är en e-krona?
Ingves förklarar e-kronan som "en dematerialisering av kontanter på motsvarande sätt som pappersaktier redan har dematerialiserats till kontoaktier". Det innebär att centralbanken moderniserar den produkt den erbjudit i hundratals år med hjälp av ny teknik.
Men vadå, har vi inte redan digitala kronor idag? Nej, de digitala pengar vi betalar med dagligen kallas "bankpengar" eller "krediter" och har skapats av privata företag. De är egentligen inte svenska kronor, utan består av en fordran, en skuld på svenska kronor.
Vad är en e-krona, och vad skiljer den från bitcoins samt de digitala pengar vi har på våra bankkonton?
Historien upprepar sig
Under slutet av 1800-talet bestämde sig de flesta länder för att ge centralbanken monopol på sedelutgivning, några av orsakerna var:
- Vinsten från att skapa nya pengar bör gå till staten. Man ansåg att "den vinst som privatbankerna gjorde på sina sedlar, det så kallade seignioraget, likaväl kunde tillfalla staten" [2]
- "Utgivningen av sedlar måste ske utan kortsiktigt vinstintresse” [3] När privata banker skapar pengar finns risk att sedelutgivningen blir för liten i dåliga tider och för stor i goda tider.
- Pengar ska vara fria från risk. Privata bankers pengar är riskabla och statliga pengar har ”större fasthet och kraft i farliga tider” [4]
- Enhetlig valuta underlättar handel. I USA var en orsak folkligt missnöje med svårigheten att utvärdera värdet på och växla mellan de över 1500 olika privat utgivna dollarsedlarna.
Enligt Stefan Ingves skulle liknande argument kunna anföras idag för att inrätta en statlig e-krona.
Är fler regler lösningen?
Kritiker har invänt att statliga pengar inte behövs, det räcker att reglera bankerna hårdare. Ingves svarar att:
- Regleringar kräver kostsam byråkrati. Staten har kostnader för att övervaka och kontrollera så att regleringar följs, företagen har kostnader för att efterleva reglerna och rapportera. Regleringar tar också lång tid att genomföra, utvärdera och ändra.
- Bankerna hittar ständigt nya kryphål. Som vi såg under åren före finanskrisen 2007–2008, kan privata företag hitta sätt att kringgå regleringar för att göra dessa verkningslösa och bygga upp stora risker. Resultatet kan bli en process där regleringar ständigt måste uppdateras vilket gör att det finns en risk att de alltid ligger steget efter.
- Reglering ger inte tillräcklig säkerhet. Det är svårt att motivera privata företag att uppfylla de höga säkerhetskrav samhället ställer genom regleringar. Om staten är direkt närvarande på betalningsmarknaden är det lättare att snabbt reagera och agera mer resolut i krissituationer.
Ingves menar därför att fler och hårdare regler inte räcker: statligt utgivna pengar behöver fortsätta finnas.
Stefan Ingves
Stefan Ingves var chef för Sveriges Riksbank mellan 2006 och 2022. Under Stefans ledning var Riksbanken en av de första centralbankerna i världen att redan 2016 börja undersöka e-kronan (en digitala centralbanksvaluta, på engelska kallad Central Bank Digital Currencies). Nu undersöker över 85 % av centralbankerna inte bara om de ska ge ut digitala pengar till allmänheten, utan snarare hur och när.
När kommer e-kronan?
När Riksbanken lanserade idén om en e-krona protesterade bankerna att det var ”ett riskfyllt socialt experiment”, vilket mynnade ut i att Riksbanken inte fick fortsätta själv utan en statlig utredning. Men utredningen dröjde, trots flera påminnelser från Riksbanken om att ”vi behöver hjälp” och att det är av ”yttersta vikt” att frågan “utreds både noggrant och skyndsamt”. Sju år efter att Riksbanken startat e-kronaprojektet kom utredningen till slut i mars 2023 på 1317 sidor med slutsatsen att e-kronan har allvarliga risker samt inte behövs, men med öppningen att Riksbanken får utreda e-kronan igen under 2024.
Från att ha legat i framkant med e-kronan riskerar Sverige nu att halka efter och blir omkörd av ECB och en rad andra länder. Varför går projekt med digitala centralbankspengar så långsamt framåt i Sverige, USA och andra länder med en stark banksektor? En möjlig förklaring utredningen själva nämner är att "bankerna har en stark ställning och ett stort politiskt inflytande". [5]
Se hela webbinariet här (2h)
Organisatörer
Historisk möjlighet
Centralbanker, akademiker och politiker över hela världen diskuterar just nu problemen och riskerna med det nuvarande monetära systemet och utreder nya sätt att skapa pengar på. Vi har en historisk möjlighet att påverka och säkerställa att skapandet av pengar organiseras på ett rättvist och hållbart sätt. Därför organiserar vi kurser och seminarier i ämnet. Anmäl dig och bjud gärna in vänner och bekanta.
❝
Tvivla aldrig på att en liten grupp omtänksamma, engagerade medborgare kan förändra världen. Det är faktiskt det enda som någonsin har gjort det.
Margaret Mead
När? Var? Hur?
Fotnoter
[1] Det finns olika sätt att mäta penningmängden. Det vanligaste måttet som används av SCB är M1, vilket består av sedlar och mynt utgivna av centralbanken plus affärsbankspengar utgivna av privata banker.
[2] Riksbanken https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/ensamratt-att-ge-ut-sedlar/
[3] Bankkommittén 1883, s. 236
[4] Bankkommittén 1883, s. 235; 240
[5] Betalningsutredningen, s. 778.
Positiva Pengar är medlem i IMMR (International Movement of Monetary Reform) som består av ideella organisationer över hela världen. Vi fokuserar på vår tids viktigaste fråga: skapandet och försvinnandet av pengar och dess konsekvenser för samhällsutvecklingen och våra liv.
Vi är partipolitiskt obundna och agerar enbart för denna fråga. Vår vision är att penningsystemet ska vara rättvist, hållbart och demokratiskt och användas till nytta för samhället som helhet.
© Positiva Pengar 2023