För ett demokratiskt, hållbart och rättvist penningsystem
2021 fortsatte den svenska trenden att investera i aktier och fonder, och det blev ett rekordår på Stockholmsbörsen. I december berättade TV4 om svenska skolungdomar som vill börja spara i fonder redan innan de börjat jobba. Detta ses ofta som något positivt av föräldrar, influencers, sparekonomer och ja – naturligtvis av de som säljer tjänster …
För att leda landet behöver man förstå hur pengar fungerar och påverkar ekonomin och samhället. Det gör tyvärr inte landets ledning. Därmed klarar de heller inte av att få ordning på de problem som vi har. Vi medborgare måste ställa mycket högre krav på dem. Vi tar upp detta från tre olika aspekter i detta …
Det finanspolitiska ramverket debatterades hett under socialdemokraternas partikongress. Magdalena Andersson och Åsa Lindhagen (mp) gick ut med en debattartikel den 8 november där de föreslår att tidigarelägga översynen av det finanspolitiska ramverket. Det är bra att vi har kommit ett steg framåt. Men fortfarande finns det en hel del att göra. Flera partier i riksdagen är fortfarande emot …
Det finanspolitiska ramverket kritiseras från flera håll i debatten. Sverige har en extraordinärt låg statsskuld på bara 26 % av BNP och räntan är så låg att staten får betalt för att låna pengar. Ramverkets krav att vi måste fortsätta betala av på en redan internationellt sett låg statsskulden har därför under flera år kritiserats brett …
Förändring kräver att man går emot det vedertagna och det är utmanande. Till det krävs det riktigt ledarskap. Tittar vi på vårt samhälle med öppna ögon ser vi bristen av ledarskap i vårdköer, skola, utanförskap, arbetslöshet och ökade klyftor samt inga rejäla insatser för att rädda planeten. Samhället, medborgare, företag, pensionärer, skola vård och omsorg …
Covid-krisen som började 2019 och tog fart på allvar 2020 ledde till gigantiska fall i konsumtionen och produktionen. Den svenska staten räddade då samhällsekonomin via vissa kontanta stimulanser. Men allt för mycket stöd gick till att skydda skuldsättningsmöjligheterna i samhället, skriver journalisten Oskar Brandt Covidkrisen ledde till ett dramatiskt fall i hushållens och företagens inkomster …
Gunnar Brundin, miljö- och kvalitetsrevisor samt rådgivare i frågor om hållbar utveckling skriver på Positiva Pengars blogg om hur en basinkomst skulle kunna finansieras genom en kombination av finanspolitik, nationell penningutgivning och lokala valutor för att ställa om till resurseffektiva lokala ekonomier, rädda en döende landsbygd och bidra till att rädda oss från klimatkris och …
Globaliseringen som tog fart på 1500-talet födde idéer om värdet av ojämlik handel. Mycket av dagens handel bygger på att rika länder exporterar dyra teknikprodukter till fattiga länder och får billiga råvaror i gengäld. Vad är värdet av överskott i handelsbalansen för exportlandet och dess medborgare? Samtidigt slår exporten från det rika landet ut produktionen …
Eduard Lukschandl, författare av boken ”Cirkulär basinkomst och nollräntepolitik“, skriver på Positiva Pengars blogg om hur penningsystemet kan organiseras mer hållbart. Han menar att riksbanksutgivna ”Frihetspengar” till medborgarna kan ersätta dagens dysfunktionella penningpolitiska verktyg och bygga fundamentet för ett Post-covid19 samhälle. Misslyckad penningpolitik De funktioner som pengar ska fylla är att de ska (a) vara …
Regeringen lånar ut till sig själv, men tar omvägen via finansmarknaden. Kapa banden till dem och åtstramningar kunde vara ett minne blott. Av en slump snarare än som resultat av planering, har det sätt på vilket regeringar och centralbanker finansierat covid-program runt om i världen, gläntat på dörren till ett nytt nationalekonomiskt paradigm. Önskedrömmen om …