För ett demokratiskt, hållbart och rättvist penningsystem
Att ge Nobelpriset i ekonomi till mellanhandsteorin om banker är som att ge Ptolemaios fysikpriset efter hans död för att han upptäckte att solen kretsade runt jorden. – Peter Bofinger, professor i nationalekonomi. Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2022 delades ut till Ben Bernanke, Douglas W. Diamond, och Philip H. Dybvig för …
Vår ordförande Loke Hagberg deltog i podd för första gången, i Bitcoinpodden! En podd för krypto-entusiaster där det talas ofta om CBDC och om hur banker fungerar. Lyssna på avsnittet här: Några saker blev lite otydliga i intervjun, för att undvika missförstånd om reformen kommer här några förtydliganden: Det är inte bankerna utan låntagarna som …
I Juni 2022 höll Positiva Pengar sitt årsmöte. Årsmötet gick sammanfattningsvis ordnat och bra till och efter mycket diskussion fattades en rad viktiga beslut för föreningens framtid. Huvudfrågorna som diskuterats inför och på årsmötet var:1. Vad ska föreningens mål vara? Ska vi fokusera på en reform av penningsystemet, eller fokusera mer på andra frågor som …
2021 fortsatte den svenska trenden att investera i aktier och fonder, och det blev ett rekordår på Stockholmsbörsen. I december berättade TV4 om svenska skolungdomar som vill börja spara i fonder redan innan de börjat jobba. Detta ses ofta som något positivt av föräldrar, influencers, sparekonomer och ja – naturligtvis av de som säljer tjänster …
För att leda landet behöver man förstå hur pengar fungerar och påverkar ekonomin och samhället. Det gör tyvärr inte landets ledning. Därmed klarar de heller inte av att få ordning på de problem som vi har. Vi medborgare måste ställa mycket högre krav på dem. Vi tar upp detta från tre olika aspekter i detta …
Det finanspolitiska ramverket debatterades hett under socialdemokraternas partikongress. Magdalena Andersson och Åsa Lindhagen (mp) gick ut med en debattartikel den 8 november där de föreslår att tidigarelägga översynen av det finanspolitiska ramverket. Det är bra att vi har kommit ett steg framåt. Men fortfarande finns det en hel del att göra. Flera partier i riksdagen är fortfarande emot …
Det finanspolitiska ramverket kritiseras från flera håll i debatten. Sverige har en extraordinärt låg statsskuld på bara 26 % av BNP och räntan är så låg att staten får betalt för att låna pengar. Ramverkets krav att vi måste fortsätta betala av på en redan internationellt sett låg statsskulden har därför under flera år kritiserats brett …
Förändring kräver att man går emot det vedertagna och det är utmanande. Till det krävs det riktigt ledarskap. Tittar vi på vårt samhälle med öppna ögon ser vi bristen av ledarskap i vårdköer, skola, utanförskap, arbetslöshet och ökade klyftor samt inga rejäla insatser för att rädda planeten. Samhället, medborgare, företag, pensionärer, skola vård och omsorg …
Covid-krisen som började 2019 och tog fart på allvar 2020 ledde till gigantiska fall i konsumtionen och produktionen. Den svenska staten räddade då samhällsekonomin via vissa kontanta stimulanser. Men allt för mycket stöd gick till att skydda skuldsättningsmöjligheterna i samhället, skriver journalisten Oskar Brandt Covidkrisen ledde till ett dramatiskt fall i hushållens och företagens inkomster …
Gunnar Brundin, miljö- och kvalitetsrevisor samt rådgivare i frågor om hållbar utveckling skriver på Positiva Pengars blogg om hur en basinkomst skulle kunna finansieras genom en kombination av finanspolitik, nationell penningutgivning och lokala valutor för att ställa om till resurseffektiva lokala ekonomier, rädda en döende landsbygd och bidra till att rädda oss från klimatkris och …