För ett demokratiskt, hållbart och rättvist penningsystem
Det finanspolitiska ramverket kritiseras från flera håll i debatten. Sverige har en extraordinärt låg statsskuld på bara 26 % av BNP och räntan är så låg att staten får betalt för att låna pengar. Ramverkets krav att vi måste fortsätta betala av på en redan internationellt sett låg statsskulden har därför under flera år kritiserats brett …
Förändring kräver att man går emot det vedertagna och det är utmanande. Till det krävs det riktigt ledarskap. Tittar vi på vårt samhälle med öppna ögon ser vi bristen av ledarskap i vårdköer, skola, utanförskap, arbetslöshet och ökade klyftor samt inga rejäla insatser för att rädda planeten. Samhället, medborgare, företag, pensionärer, skola vård och omsorg …
Covid-krisen som började 2019 och tog fart på allvar 2020 ledde till gigantiska fall i konsumtionen och produktionen. Den svenska staten räddade då samhällsekonomin via vissa kontanta stimulanser. Men allt för mycket stöd gick till att skydda skuldsättningsmöjligheterna i samhället, skriver journalisten Oskar Brandt Covidkrisen ledde till ett dramatiskt fall i hushållens och företagens inkomster …
Gunnar Brundin, miljö- och kvalitetsrevisor samt rådgivare i frågor om hållbar utveckling skriver på Positiva Pengars blogg om hur en basinkomst skulle kunna finansieras genom en kombination av finanspolitik, nationell penningutgivning och lokala valutor för att ställa om till resurseffektiva lokala ekonomier, rädda en döende landsbygd och bidra till att rädda oss från klimatkris och …
Globaliseringen som tog fart på 1500-talet födde idéer om värdet av ojämlik handel. Mycket av dagens handel bygger på att rika länder exporterar dyra teknikprodukter till fattiga länder och får billiga råvaror i gengäld. Vad är värdet av överskott i handelsbalansen för exportlandet och dess medborgare? Samtidigt slår exporten från det rika landet ut produktionen …
Eduard Lukschandl, författare av boken ”Cirkulär basinkomst och nollräntepolitik“, skriver på Positiva Pengars blogg om hur penningsystemet kan organiseras mer hållbart. Han menar att riksbanksutgivna ”Frihetspengar” till medborgarna kan ersätta dagens dysfunktionella penningpolitiska verktyg och bygga fundamentet för ett Post-covid19 samhälle. Misslyckad penningpolitik De funktioner som pengar ska fylla är att de ska (a) vara …
Regeringen lånar ut till sig själv, men tar omvägen via finansmarknaden. Kapa banden till dem och åtstramningar kunde vara ett minne blott. Av en slump snarare än som resultat av planering, har det sätt på vilket regeringar och centralbanker finansierat covid-program runt om i världen, gläntat på dörren till ett nytt nationalekonomiskt paradigm. Önskedrömmen om …
Lokala banker som fokuserar på långsiktiga krediter till lokala små- och medelstora företag har spelat stor roll för ekonomisk tillväxt bl.a. i Sverige. Den utspridda Sparbanksrörelsen från 1800-talet till långt in på 1900-talet bidrog starkt till att Sverige blev en världsledande industriell ekonomi. I detta gästinlägg skriver journalisten Oskar Brandt om lokala banker i Sverige. …
Om inte skulderna avskrivs i samhället emellanåt blir det ekonomiska kriser. Det menar ekonomiprofessorn Michael Hudson som är insatt i pengars och skulders historia. Hudson har varit konsult för USA, Ryssland och Kina. Michael Hudson besökte Positiva Pengar, titta på föredraget här. Skulder ger värdepappersrusch När priser och löner ökar kallar vi det för inflation. …
“Ett enkelt sätt att förstå vad det innebär att vi använder bankernas skulder som betalningsmedel är att gå tillbaka till de gamla pantbankerna under medeltiden där banksystemet hade sin början”, skriver Henry Islo. På medeltiden folk kunde deponera sina värdesaker hos en pantbank och fick sedlar eller värdepapper i retur, vilket fungerade som pengar. Om …