Bankföreningen hotar med massuppsägningar, räntehöjningar och stämning i domstol om politikerna inför det nya förslaget på bankskatt. Hans Lindberg, VD för bankföreningen, säger att storbankerna kommer:
- Öka arbetslösheten genom att säga upp 6000 anställda
- Lägga över kostnaderna på kunderna genom att höja räntan på företagsutlåning 25-30 punkter och företagslånen med 17-20 punkter.
- Anmäla skatteförslaget till EU-kommissionen och gå till EU-domstolen.
Hans Lindberg tror hoten kommer bita på politikerna: ”Den här skatten kommer inte att genomföras, precis som tidigare” , säger han till Dagens Industri. Vi medborgare måste höja våra röster och sätta stopp för bankföreningens lobbyism – finanssektorn måste också vara med och bidra och samla in skatt åt staten. Stöd oss genom att följa vårt nyhetsbrev och sprida ordet vidare:
Regeringen har vid tre tillfällen lagt fram förslag om en bankskatt sedan 2016. Det första förslaget lades efter att en statlig utredning konstaterat att finanssektorn har en skattefördel på ca 19 miljarder årligen. Regeringen la då förslag på extra arbetsgivaravgifter för banker för att ta in en del av beloppet. Förslagen stoppades dock efter hård lobbying och högljudda protester från bankföreningen.
Det andra förslaget var en höjning av och ett permanentande av resolutionsavgiften, men det stoppades också efter intensiv lobbying. I den vevan hotade Nordea med att flytta huvudkontoret utomlands samt verkställde hotet.
Det tredje förslaget går nu under namnet “riskskatt” och beräknas kunna dra in 5-6 miljarder till statskassan. Förslaget motsvarar knappt 5 % av finanssektorns räntenetto på 131 miljarder 2019. Det är enkelt att konstatera att bankerna har råd med skatten utan att säga upp tusentals anställda eller höja utlåningsräntorna.
Bankföreningen kommer sannolikt lyckas stoppa skatten även denna gång. Orsaken är att bankerna getts privilegiet att skapa våra pengar och äger Sveriges betalningsinfrastruktur. Därmed har de väldigt stor makt över ekonomin och det är svårt att reglera och beskatta dem. Faller bankerna så faller hela betalsystemet, vi får brist på pengar och ekonomin havererar. Därför vågar inte politikerna utmana bankerna på allvar utan låter sig övertalas av deras lobbyister. Det säkraste är att låta bankerna fortsätta göra övervinster.
Lyckligtvis finns det alternativ. Sverige skulle kunna införa en e-krona – ett statligt digitalt betalsystem. Betalsystemet skulle då fungera även om bankerna vägrade samarbeta eller gick i konkurs. Dessutom kunde vi producera egna pengar om bankerna höjer räntorna eller vägrar låna ut. Då blir det möjligt att på allvar reglera och beskatta finanssektorn utan att behöva oroa sig för bankföreningens hot.
Men ska vi lyckas pressa finanssektorn att ta samhällsansvar och betala skatt – då behöver vi dig. Tyvärr är kunskapen om banksektorn och e-kronan låg hos dagens politiker. Därför behöver vi bli fler som läser på och sprider kunskap om hur systemet med pengar och banker fungerar. Följ Positiva Pengar och dela vidare denna artikel till vänner och bekanta!
