Efter att Riksbanken framhållit att en utredning av Statens Roll På Betalningsmarknaden behövs, ställde sig Riksdagen den 18 juni bakom finansutskottets enhälliga förslag 2018/19:FiU44 att regeringen bör starta en sådan utredning.
Enligt förslaget bör utredningen ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:
- Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen.
- Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
- Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
- Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.
Den politisk oberoende föreningen Positiva Pengar välkomnar denna kartläggning av betalningsväsendet och framför allt att utreda behovet av e-kronor eftersom dessa digitala kronor utgivna av Riksbanken kommer göra det möjligt för alla att sköta sin ekonomi utan att vara beroende av pengar skapade av affärsbanker.
Bakgrund:
Riksbanken har i två egna rapporter (E-kronaprojekt rapport 1 och E-kronaprojekt rapport 2) analyserat behovet av en digital centralbanksvaluta, en s.k. e-krona, som ett komplement till kontanter.
Samuel Kazen Orrefur (Positiva Pengar) har tillsammans med Katalys och Post-keynesianska nätverket givit ut rapporten Förstatliga Pengarna, där belyses att 98 % av penningmängden i Sverige skapas av affärsbankerna. Angelägenheten för denna utredning kan inte nog betonas när det blir uppenbara konsekvenser för samhället om endast affärsbankspengar med kredit eller likviditetsrisk finns i omlopp. Vikten av att svenska folket har tillgång till en centralbanksvaluta kan inte accentueras mera, då Regeringsformen endast ger Riksbanken rätt att ge ut pengar.
