| Riksbanken var mycket tidigt ute med sitt e-kronaprojekt och släppte redan 2017 en första rapport. De påpekade då att det behöver tillsättas en politisk utredning: Riksbanken kunde inte själva ta ställning till e-kronan. Men det dröjde innan denna utredning tillsattes. I oktober 2019 påminde Riksbanken att det är av “yttersta vikt för samhället att frågan om statens roll på betalningsmarknaden utreds både noggrant och skyndsamt”. Den 15 oktober 2020 gick Riksbanken återigen ut och vädjade till regeringen: “vi behöver hjälp”. “Ett beslut om att ge ut en e-krona behöver lagstöd och politisk förankring.” I november 2020 tillsattes en utredning som skulle presenterat sitt resultat 30 november 2022, men deadlinen sköts upp, och det var först den 31 mars, som utredningen om e-kronan äntligen presenterades. Vad har de nu kommit fram till efter all denna tid? Vi kommer återkomma med en mer djuplodande genomgång, men här är några preliminära observationer: 1. Utredningen presenterades med en artikel på DN-debatt. Den nämner emellertid inte e-kronan någonstans, trots att den huvudsakliga orsaken till att utredningen tillsattes var att ta ställning till om Sverige ska införa en e-krona! 2. I den längre utredningen på 1317 sidor kan läsas: “Utredningen ser därför i dag inte tillräckligt starka samhällsbehov av att Riksbanken ger ut en e-krona”. 3. Utredningen stänger dock inte dörren helt till e-kronan. Snarare förhalar man processen och kastar tillbaka bollen till Riksbanken igen. Man skriver: “Riksbanken bör därför återkomma med en framställning till riksdagen under år 2024 med en bedömning av om det finns tillräckliga skäl att införa en e-krona.” Från att ha varit ett världsledande land i frågan om e-kronan riskerar nu Sverige alltså att halka efter länder som Kina, Nigeria och Jamaica som redan infört en CBDC. Vad beror detta på? Kanske har regeringen och utredningen lyssnat för mycket på Bankföreningen. I utredningen jobbade t.ex. Rikard Eriksson från Bankföreningen som är kritisk till e-kronan eftersom den riskerar att ta ifrån storbankerna makten att skapa pengar. I denna situation behövs Positiva Pengar mer än någonsin. Förr eller senare kommer Bankföreningen i Sverige inte kunna stå emot trycket. På lång sikt konkurrerades häst- och vagnindustrin ut av bilar. Samma sak kommer förr eller senare ske med de privata bankernas egenskapade kreditpengar. De har nått sitt bäst-före-datum. Frågan är bara hur stor del av skattebetalarnas pengar som ska slösas på att stödja, subventionera och rädda en utdöende industri på vägen dit? |
Blogginlägg
