Pressmeddelande: ”Riksdagspartierna djupt splittrade om vem som ska ha makten över pengarna”

Riksbanken fick ensamrätt att ge ut sedlar 1904. Nu har samtliga riksdagspartier åter tagit ställning till vem som ska ha makten över Sveriges pengar – den här gången de digitala.

– Vem som får skapa våra pengar är en demokratisk maktfråga som nästan aldrig syns i valdebatten. Nu kan väljarna för första gången på över 100 år jämföra sin egen uppfattning med samtliga riksdagspartiers officiella svar, säger Samuel Färdow Kazen, utredare på Positiva Pengar.

Inför riksdagsvalet har den partipolitiskt obundna föreningen Positiva Pengar och Kontantupproret ställt frågor till samtliga åtta riksdagspartier. Svaren ligger till grund för en ny valkompass med 11 frågor.

Kartläggningen visar tydliga åsiktsskillnader vad gäller privata bankers rätt att skapa pengar, e-kronan, kontanter och möjligheten att ge ut pengar utan ökad privat skuldsättning. Bland annat framkom att:

• Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet svarar ja till en statligt utgiven e-krona som ska konkurrera med dagens digitala pengar som ges ut av privata banker. Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna svarar nej. Socialdemokraterna vill utreda förutsättningarna och Moderaterna vill avvakta utvecklingen kring en eventuell digital euro.
  
  
• Miljöpartiet svarar nej på den direkta frågan om privata banker bör ha makt att skapa pengar på det sätt som sker idag. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna svarar ja. Moderaterna och Socialdemokraterna lämnar inget ja/nej-svar men försvarar i sina fritextsvar i huvudsak dagens ansvarsfördelning. SD svarar också nej, men deras svar är inkonsekvent med deras övriga svar på valenkäten och är därför svårtolkat.
  
  
• Miljöpartiet är ensamt om att uttryckligen vilja utreda metoder för att utöka Sveriges penningmängd utan att privat skuldsättning automatiskt ökar, t.ex. genom medborgarpengar eller statliga investeringar.
  
  
• Samtliga partier vill på något sätt värna kontanter, men deras ambitionsnivå och konkreta förslag skiljer sig tydligt.
  
  

Bakgrund till frågeställningarna är att under 1800-talet gav privata banker ut egna sedlar. Systemet bidrog till återkommande bank- och finanskriser. Riksdagen ansåg att vinsten från penningutgivningen borde tillfalla staten, utgivningen inte skulle styras av kortsiktiga vinstintressen och att pengarna måste vara säkra även i kriser. Därför fick Riksbanken ensamrätt att ge ut sedlar 1904.

Men i och med digitaliseringen förändrades allt. Privata bankpengar kom åter att dominera – nu i digital form. Detta skedde utan något demokratiskt beslut om att vår penningmängd skulle privatiseras.

I dag är omkring 99 procent av Sveriges penningmängd digitala bankpengar, skapade av privata banker i samband med att lån ges ut. Det väcker 1800-talets gamla debatt till liv igen: ska skapandet av samhällets pengar styras av privata bankers vinstintresse – eller vara en offentlig uppgift under demokratisk kontroll?

2016 började Riksbanken utreda e-kronan som ett sätt att återta kontrollen. E-kronan skulle vara ett statligt utgivet betalningsmedel som skulle ges ut i konkurrens med de privata bankernas digitala pengar. Men trots 10 år av utredningar har ingenting hänt. Nu har riksdagspartierna slutligen tagit ställning i frågan. Och de är djupt oeniga.
 

– Kontanter och en Riksbanksutgiven e-krona ska inte ställas mot varandra. De är två sätt att ge allmänheten tillgång till statligt utgivna pengar och gör betalningssystemet mindre sårbart och mindre beroende av privata banker, säger Samuel Färdow Kazen.

– De flesta partiförslagen som synts i debatten handlar om att behandla symptom genom bankskatt, enklare bankbyten, hårdare regler eller ett större SBAB. Men få vet att flera partier har mer djupgående idéer om vem som ska ha makten att tillverka och spendera nyskapade svenska kronor, här är vår valkompass unik säger Samuel Färdow Kazen.