Steve Keen är en professor i ekonomi som närvarade vid Positiva pengars konferens the Future of Money 2019. Arttu intervjuade Keen efter konferensen, men den har inte publicerats ännu. Louisa Wickström från Positiva Pengar har sett till att vi äntligen fått upp intervjun på Youtube samt skrivit en analys av Keens poänger på svenska.
Text av Louisa Wickström, Styrelseledamot Positiva Pengar
Steve Keen menar att det är viktigt att förstå vad som är fel med konventionell ekonomisk teori. Han förklarar att någon som inte är skolad i ekonomi skulle kunna tro att ekonomer är experter på pengar, men i själva verket ignorerar mainstreamekonomer pengar i sina nationalekonomiska modeller. De ignorerar också bankerna och privat skuldsättning. Många finner det häpnadsväckande, berättar han, och tillägger att han håller med dem.
Bankernas pengaskapande genom långivning
Keen har själv byggt ett antal programvaror som gör det möjligt att modellera vad som händer i penningsystemet. Det som tydligt framträder i dessa är att bankerna tjänar mycket på att skapa pengar i form av lån.
Banker skapar nämligen pengar när de ger ut nya lån, exempelvis till bostäder. När man tar ett banklån för ett hus, är de lånade pengarna som sätts in på ens konto helt nyskapade bankpengar som inte existerade innan man fick dem insatta på kontot.
Steve Keen förklarar att det är mycket enkelt för banker att övertala kunder att ta huslån, genom att säga att hus alltid stiger i värde. Det som i själva verket händer är dock att alla de här nyskapade pengarna, som används till att buda upp priserna på bostäder, driver upp huspriserna. Det blir en uppåtgående spiral med allt högre huspriser och skuldsättningsnivåer, tills det kommer till en nivå då det inte längre går att övertala någon att låna mer. Då kraschar istället bubblan som byggts upp. Det är just det som hände i USA år 2007.
Han förklarar att många av de länder som kom lindrigt undan ur denna kris, bland annat Sverige och hans hemland Australien, gjorde det genom att fortsätta låna pengar. Keen förklarar att det är mycket viktigt att vi förstår skuldsättningens påverkan på ekonomin. Han säger också att det är viktigt att vi förstår hur hela vår samhällsekonomi drivs av pengar som är skapade av bankernas utlåning.
Delar av det som lånas ut är produktivt. Det kan handla om att bankerna lånar ut till företag som investerar, vilket vanligtvis är positivt. Problemet idag, förklarar Keen, är att bankerna har lånat ut allt för mycket. Därför, säger han, behöver vi minska skuldsättningen till ungefär en tredjedel av vad den är idag.
Det skulle dock innebära att den finansiella sektorn krymper. Keen förklarar att problemet är att i och med att denna sektor vuxit så mycket har den starkt inflytande: samtidigt som den är för stor, är politikerna rädda för vad som händer om den krymper. Politiker vill istället ofta öka mängden lån.
Banker ska inte styra utan tjäna samhället
Om man driver ett företag i den reala ekonomin, som en affär eller ett tjänsteföretag, tjänar man pengar genom att sälja varor eller tjänster.
För att kunna starta upp en sådan verksamhet kan man behöva ett banklån. Förhoppningsvis går verksamheten bra och då kan företaget göra vinst och samtidigt tjänar banken på utlåningen genom räntan på lånet.
Keen förklarar att det är på det här sättet bankverksamhet betraktades av historiska analytiker, som Joseph Schumpeter: Som att de sysslar med utlåning till produktiva verksamheter.
Keen säger att han gärna skulle se oss återgå till en värld där det är så bankverksamhet fungerar, men att det inte är så det ser ut i nuläget. Bankerna inser istället att de kan skapa mycket mer pengar om de kan övertala hushåll att huspriser alltid ökar i värde. Det här är själva mekanismen som driver upp huspriserna, eftersom de nyaskapade pengarna används till att buda upp dem. Samtidigt bidrar det inte till innovation eller produktivitet att befintliga bostäder kostar allt mer för oss medborgare att köpa. Det gör bara att vi måste skuldsätta oss i allt högre grad för något så basalt som att få tak över huvudet. Det blir ohållbart i längden och tillslut leder det till ekonomiska krascher där många individer drabbas hårt.
”Jag vill återgå till en värld där banker finansierar företag och tjänar samhället snarare än styr hela ekonomin” säger Keen.
Bankernas makt och inflytande
Skuldsättningen har ökat markant under många decennier. Den höga skuldsättningen som råder i samhället idag har också påverkat maktbalansen mellan centralbankerna och de privata bankerna, förklarar Steve Keen.
Han refererar till ett skämt om att ifall du är skyldig banken tiotusen kronor har du problem. Om du däremot är skyldig banken tio miljoner kronor, är det banken som har problem.
Han säger att om man är på en plats där vi är skyldiga banksektorn 200 procent av BNP så har hela ekonomin problem och de som har kontroll är bankerna. Han förklarar vidare att det enda sättet att ta sig ur situationen är att på nytt minska bankernas inflytande. Det är knappast någon lätt uppgift, menar han, för med rikedom kommer också makt. I och med tillväxten av den finansiella sektorn är nu de rikaste människorna på planeten de som äger den finansiella sektorn. De kommer inte ge upp denna makt utan kamp.
Steve Keen förklarar vidare att ett mycket stort problem är att centralbanker drivs av konventionella ekonomer. Dessa tror att det går att ignorera den finansiella sektorn. Det är förklaringen till att exempelvis Ben Bernake, dåvarande chef för USA:s centralbank, Federal Reserve, inte såg krisen komma 2007, trots de skyhöga nivåerna av skuldsättning. För konventionella ekonomer som Bernake är skuldsättning bara en distribution av lån från en grupp till en annan och därmed inte något som påverkar efterfrågan. Därför ignorerar de detta. Tills de blir tagna på sängen av krisen som står för dörren.
I det läget kastar de pengar över den finansiella sektorn för att rädda den, förklarar Keen: De räddar parasiten snarare än att rädda värden.
Keen förklarar att det är ett problem att de som styr den finansiella sektorn inte förstår sig på pengar.
Han förklarar vidare att den finansiella krisen 2008, som placerade bankerna och deras pengaskapande i strålkastarljuset, har fått vissa centralbanker att vakna upp i frågan. Exempelvis Bank of Enlgand gav 2014 ut en skrift om bankernas pengaskapande. Många andra centralbanker har följt efter, som Tysklands, Norges och Australiens centralbank. Även Riksbanken förklarar numera transparent hur pengar skapas. Keen framhåller dock att centralbankerna ändå fortfarande domineras av nationalekonomer som inte tror att skuldsättning spelar någon roll i ekonomin.
Keen om Central Bank Digital Currency (CBDC)
Keen säger att det han gillar med CBDC (e-krona i Sverige) är att då skulle centralbanken lättare kunna kommunicera direkt med individers bankkonton. Idag kan bara banker eller statliga organ ha konton hos centralbanken. Det innebär att om Riksbanken vill påverka ekonomin behöver den gå via de bankkonton som den kommer åt, det vill säga den behöver ta omvägen via den finansiella sektorn.
På senare år har centralbanker i världen, inklusive Riksbanken, köpt stora mängder värdepapper, bland annat under coronakrisen. När Riksbanken köper värdepapper behöver den gå via bankerna. Vill den köpa en miljard i statsobligationer, tillverkar den en miljard kronor som blir tillgångar för bankerna och samtidigt får den statsobligationer till ett värde av en miljard kronor i gengäld.
Keen förklarar att om människor kunde ha bankkonto hos Riksbanken skulle Riksbanken lika enkelt kunna sätta in pengar till individers konton som den i dagsläget kan göra till bankerna. Steve Keen menar att det är bättre att, istället för att skapa pengarna till banksektorn, kan pengarna gå till allmänheten och till exempel användas för att betala av lån och därmed minska den stora lånebördan som drabbat både stater och individer.
Banker som finansierar bubblor
Keen förklarar att vi behöver sluta låta bankerna finansiera tillgångsbubblor. Bankerna har de senaste ca 30 åren skapat stora mängde pengar till hushåll i form av bostadslån som de sedan tjänar mycket pengar på genom att få ränta på dessa lån. Ju mer pengar de skapar på detta sätt, desto mer kan de tjäna på räntor. Därför skapar bankerna oansvarigt mycket pengar.
Alla nyskapade pengar som kanaliseras till bostäder bygger upp bostadsbubblor som sedan spricker. Samma mönster, förklarar Keen, ses över hela världen: Banker skapar pengar som bygger upp tillgångsbubblor. Han berättar vidare att detta är en oproduktiv sida av kapitalismen, till skillnad från företagande, som är den kreativa sidan. Därför, menar Keen, är det viktigt att fokusera på att få bankerna att upphöra med att finansiera dessa tillgångsbubblor.
