Betalningsutredningen har genomfört en bred kartläggning av betalningsmarknaden och lämnat förslag på åtgärder för att komma till rätta med de brister man identifierat. Positiva Pengar ger i detta remissvar våra synpunkter på utredningens analys och förslag.
Sammanfattning av remissvaret
Utredningen har inte fullföljt sitt uppdrag
Utredningen tillsattes primärt för att utreda e-kronan. Man har dock underlåtit att utreda (1) olika modeller för ett införande av e-kronan, (2) e-kronans möjligheter till ökad inkludering där alla ges tillgång till omedelbar avveckling av betalningar i realtid utan kreditrisk på objektiva och icke-diskriminerande villkor, (3) olika kanaler för distribution av nya e-kronor, (4) en noggrann analys av penningpolitiska konsekvenser av och möjligheter med e-kronan, (5) konkreta lagförslag som krävs för att kunna implementera en e-krona, samt (6) vidare reformer som kan bli aktuella till följd av en e-krona. Utredningen blir därmed grund och inkomplett när det gäller huvuduppdraget: att utreda e-kronan.
Införandet av e-kronan förhalas
Efter 8 år av olika utredningar om e-kronan kastar utredningen tillbaka bollen till Riksbanken för ytterligare utredningar. Sammantaget innebär detta att Sverige gått från att vara världsledande inom digitala centralbanksvalutor (CBDC) till att nu riskera att hamna på efterkälken. Det är olyckligt eftersom det innebär att sidoeffekter av det befintliga monetära systemet såsom ekonomiska klyftor, övervinster till banksektorn och finansiell instabilitet kvarstår samtidigt som medborgarna och samhället drabbas av välfärdsförluster för att vi inte drar nytta av ny teknologi.
Inkonsekventa, tendentiösa och vinklade argument.
Utredningen har flera bra poänger, men det märks att många viljor försökt samsas, vilket stundtals gör utredningen till mer av en fragmentarisk kompromissprodukt än en sammanhängande analys. Många passager försvarar storbankernas privilegier, statliga subventioner och garantier av storbankerna, samt deras vinster på ett sätt som får läsaren att tvivla på utredningens integritet och ambition att göra en saklig och allsidig genomlysning.
Bankpengar ska inte ges privilegier i lagen
Vi är emot utredningens lagförslag som i praktiken ger bankpengar status som lagliga betalningsmedel. Enbart kontanter och e-kronor utgivna av Riksbanken bör ha status som lagliga betalningsmedel i Sverige, vilket innebär att alla ska vara skyldiga att ta emot betalningsmedlet i fråga. Att exkludera pengar skapade av privata banker vore inte, som utredningen hävdar, att diskriminera de privata bankerna. Tvärtom är det fullt naturligt att ge svenska kronor utgivna av Riksbanken en särställning som betalningsmedel framför bankernas krediter som består av skulder på svenska kronor.
Sverige behöver en e-krona nu
Betalningsutredningens slutsats är att det inte finns tillräckligt starka samhällsbehov av en e-krona idag. Positiva Pengar håller inte med utan anser att det finns många tunga skäl för att snarast införa en e-krona, vilka beskrivs i kapitel 4-5. Speciellt vill vi lyfta fram:
- Alla ska kunna använda betalningssystemet utan begränsningar
Vi menar att det ligger i Riksbankens huvuduppdrag att ge alla fri tillgång till pengar i form av e-kronor och kontanter. E-kronan ska inte ha någon beloppsgräns, tillhandahållas utan kostnad för företag och medborgare, garantera personlig integritet och inte ge ränta. - Ett stabilt, säkert och effektivt betalningssystem
Dagens betalningssystem bygger på gammal teknologi. Man kan inte betala omedelbart dygnet runt, transaktionskostnaderna är höga och många aktörer och lager av transaktioner, clearing och avveckling är involverade. Dessutom har bankpengar en kreditrisk, vilket innebär att staten måste subventionera och garantera bankernas pengar för att förhindra bankrusningar, vilket i sin tur kräver komplicerade likviditetsregler och kapitalkrav för att motverka att bankerna tar för stora risker. En modern e-krona kan kraftigt förenkla och effektivisera systemet samt eliminera risken för bankrusningar så bankerna kan låtas gå i konkurs som vanliga företag utan att betalningssystemets stabilitet hotas.
- Pengar och betalningar ska vara neutrala
Pengar bör vara neutrala mellan säljare och köpare och en eventuell mellanhand så att ingen part får en fördel. Pengar bör ha en design och utgivning som gör att Riksbanken kan föra en neutral penningpolitik som inte ensidigt gynnar vissa parter. Så är inte fallet idag, men med e-kronan kan betalningssystemet och penningpolitiken bli neutrala och inte ensidigt gynna de privilegierade företag som bankerna är idag.
- Sund arbetsdelning med ökad konkurrens och innovation
E-kronan möjliggör en smart arbetsdelning där staten genom ett enkelt gränssnitt erbjuder infrastruktur för avveckling av betalningar direkt mellan kunders e-kronakonton. Marknaden erbjuder användargränssnitt, sköter kundkontakterna samt kreditgivningen. Det skulle sänka inträdesbarriärerna, släppa in nya aktörer och främja konkurrens och innovation i branschen.
Inför 100 procent statliga pengar
Primärt av ovanstående fyra skäl anser vi att bankpengar helt och fullt ska ersättas med e-kronor. Statliga subventioner och garantier till företag i bank- och betalningsbranschen kan då slopas, banker kan låtas gå i konkurs utan att betalningssystemet äventyras. Vi föreslår också att styrräntan ersätts med medborgarandel och likviditetsavgift som primära penningpolitiska verktyg. Då kan Riksbanken effektivt bedriva penningpolitik direkt gentemot e-kronakonton utan att behöva gå omvägen via privata banker och utan negativa sidoeffekter som finansiell instabilitet, snedvriden konkurrens och ökade ekonomiska klyftor.
Inför e-kronan i en störningsfri process
Utredningen oroar sig för att e-kronan ska orsaka finansiell instabilitet och minskad kreditgivning. I kapitel 5.4 visar vi hur e-kronan kan introduceras riskfritt med bibehållen stabilitet styrt av Riksbanken genom tre faser med hjälp av en e-konverteringskredit, medborgarandel och ett nytt likviditetskrav. I den första fasen introduceras e-kronakonton för alla. När bankpengar flyttas dit erbjuds banken en e-konverteringskredit. I den andra fasen ersätts samtliga bankpengar med e-kronor successivt med hjälp av det nya likviditetskravet som styrmedel. I den tredje fasen höjs räntan på e-konverteringskrediten sakta tills bankerna amorterat hela lånet.