Nu under julen känns höga räntor, elpriser och matpriser extra tungt för många. Samtidigt fortsätter bankerna bada i övervinster. Hur blev det så? Vad kan vi göra? I en ny rapport visar vi att en orsak till att dagens dysfunktionella penningsystem tillåts fortgå är bankernas lobbyism. Betalnings-utredningen försvarar oförblommerat bankernas oligopol, vinster och rätt att skapa pengar.
"Detta hämmar inte bara sund konkurrens, innovation och utveckling, det undergräver förtroendet för vårt demokratiska system"
Skriver Samuel Färdow Kazen, författare av Katalys rapport Förstatliga pengarna, Lars Pålsson Syll, nationalekonom, docent i ekonomisk historia, professor i samhällskunskap vid Malmö universitet, Louisa Wickström, styrelseledamot Positiva Pengar och Björn Eriksson, ordförande kontantupproret, i en debattartikel i Uppsala Nya Tidning.
Utredningens korrupta förslag
Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare för moderaterna, fick i uppdrag att leda utredningen om statens roll på betalningsmarknaden. Utredningens huvudfråga var att se över vilken roll staten ska ha i framtiden: ska den svenska kronan tillåtas bli utkonkurrerad av pengar skapade av privata banker, vilket Stefan Ingves varnat för på DN-debatt? Eller ska statens roll vara att ge ut kontanter och digitala e-kronor i konkurrens med pengar skapade av privata banker? När vi går igenom utredningen i detalj ser vi att den oförblommerat tar storbankernas parti:
- Vill skydda privata bankers pengar. Utredningen föreslår en ny lag om ”teknikneutralitet” som ålägger alla att acceptera privata bankers pengar. Det är uppseendeväckande, ingen bör via lag avkrävas att ta emot företags egenutgivna betalningsmedel. Privata alternativ bör inte ha privilegier, det är inte som utredningen hävdar, att “diskriminera” bankerna. Tvärtom är det fullt naturligt att ge kronor utgivna av Riksbanken en särställning i lagen, framför bankernas egenskapade kreditpengar, som bara består av skulder på svenska kronor.
- Skönmålar bankernas pengar, svartmålar statliga pengar. Man skriver att centralbanker “skapar pengar pengar ur tomma intet”, men att detta är en “felaktig beskrivning” vad gäller privata banker, för privata banker balanserar pengarna de skapar med en tillgång på balansräkningen. Men det gör centralbankerna också! Centralbanker och privata banker skapar pengar genom att expandera sin balansräkning på exakt samma sätt, så argumentet är inkonsekvent! Man påstår också på flera ställen att statliga pengar historiskt fått laglig särställning “för att finansiera krig”. Det stämmer inte. Motiven var att ”utgivningen av sedlar måste ske utan kortsiktigt vinstintresse”, att privata bankers pengar är riskabla och att statliga pengar har ”större fasthet och kraft i farliga tider”. (Bankkommittén 1883, s. 235 - 240).
- Vinklad bild av privatiseringens konsekvenser. Utredningen skriver att ”betalningsekosystemet blivit effektivare och tillgängligare för det stora flertalet”. Men uppemot en miljon invånare saknar mobil- eller internetbank, samtidigt har antalet uttagsautomater för kontanter minskat. Utredningen skriver att “en stor maktförskjutning” skett ”från traditionella institutioner till enskilda användare”, men tvärtom ser vi en allt större maktkoncentration till ett fåtal storbanker, samt till Visa, Mastercard och Swish. Utan kontanter finns idag inget alternativ än att låta en bank hantera, och därmed ha kontroll över, dina pengar.
- Försvarar bankernas oligopol. Utredningen hävdar att ”det samhällsekonomiskt optimala antalet aktörer är begränsat” och att koncentration till ett fåtal storföretag har ”varit till gagn för utvecklingen av effektiva och billigare betaltjänster". Det stämmer inte. Frånvaron av konkurrens har snarare lett till högre avgifter, dåliga räntevillkor, dålig tillgänglighet och övervinster. Kostnaden för det finansiella systemet uppgick under 2022 till i genomsnitt 24 000 kronor per invånare enligt SCB.
- Försvarar bankernas vinster. Utredningen hävdar att det är motiverat att bankerna som ”gjort dessa investeringar också får avkastning på dem”, kritiserar att bankerna “behöver dela intäkter från innovationerna med tredjepartsleverantörer” och anser att det är viktigt att nya aktörer som konkurrerar med bankerna “inte otillbörligen gynnas genom svagare reglering”. Utredningen vill inte heller ha europeisk lagstiftning som förbjuder bankerna att ta ut extra avgifter för Swish, för att det skulle leda till “merkostnader” för svenska storbanker och försämra deras ”innovationskraft”.
- Hotar med negativa samhällseffekter om bankerna får konkurrens. Utredningen ser risker för “finansiell instabilitet” och “negativa realekonomiska effekter” om bankerna utsätts för konkurrens från en e-krona. Kritiken är obefogad, tvärtom är ett huvudargument för e-kronan just ökad finansiell stabilitet. Ju mer e-kronor eller kontanter i omlopp, desto lägre risk för finanskriser.
Däremot medför e-kronan en risk för bankerna att statliga subventioner och garantier inte längre behövs och dras tillbaka. Det kan innebära finansiella stabilitetsrisker. Positiva Pengar föreslår därför att e-kronor succesivt ersätter bankpengar och att bankgarantierna tas bort i en kontrollerad process som inte riskerar den finansiella stabiliteten. Förslaget beskrivs kortfattat i vår granskning av betalningsutredningen.
Utan statliga stöd och privilegier måste bankerna också finansiera sig helt på egen hand, vilket skulle minska deras vinster och kanske även deras kreditgivning. Men det är inte ett bra argument för fortsatta statliga subventioner av banksektorn, utan snarare ett argument för att införa en statlig investeringsbank som genomför samhällsviktiga investeringar som bankerna är för svaga att klara av på egen hand.
Hur blev det såhär?
När Riksbanken lanserade idén om en e-krona protesterade bankerna att det var ”ett riskfyllt socialt experiment”, vilket mynnade ut i att Riksbanken inte fick fortsätta på egen hand utan att en statlig utredning först tillsattes.
Men utredningen dröjde, trots flera påminnelser från Riksbanken om att ”vi behöver hjälp” och att det är av ”yttersta vikt” att frågan “utreds både noggrant och skyndsamt”. Sju år efter att e-kronaprojektet startade kom utredningen slutligen på 1317 sidor med slutsatsen: Riksbanken får fortsätta utreda saken och ta ställning till om en e-krona behövs nästa år istället. Från att ha legat i framkant med e-kronan halkar Sverige efter och blir omkört av ECB och andra länder. Hur kunde detta ske?
Utredningen skriver: “Det har diskuterats varför amerikanska myndigheter påbörjat arbetet med CBDC [digitala centralbankspengar] senare än andra större ekonomier. En anledning kan vara att bankerna har en stark ställning och ett stort politiskt inflytande”. Med facit i hand kan vi konstatera att även svenska banker varit mycket framgångsrika med sin lobbyism.
Vad kan vi göra?
Ett ljus i mörkret är att andra länder och Europeiska Centralbanken driver på frågan om att ge ut en digital euro. Det skulle göra det möjligt för alla EU-invånare att klara sina betalningar oberoende av privata banker. Det blir också möjligt för ECB att bedriva penningpolitik utan att gå omvägen via privata banker, genom att ge ut nya euro direkt till medborgarnas konton. Det har potential att frigöra euro-zonen från storbankernas makt.
Även om Svenska storbanker är rädda för denna utveckling och gör allt för att förhala att Sverige följer efter, så kommer Sverige behöva följa efter förr eller senare. Det hela kan jämföras med om Svenska staten hade försökt hålla liv i häst- och vagnindustrin när alla andra länder inför bilar. Det kan gå ett tag, men håller inte i längden. Det förstår även betalningsutredningen, därför stänger man inte dörren helt för en e-krona utan kastar tillbaka bollen till Riksbanken att utreda saken under 2024 istället.
Frågan är bara hur länge svenska staten kommer fortsätta hålla bankerna under armarna? Hur länge ska Sverige fortsätta drabbas av övervinster i finanssektorn, finansiella bubblor, finanskriser och ökade ekonomiska klyftor till följd av att privata banker tillåts skapa pengar? Det är ytterst du och jag som avgör!
Hjälp oss att på bred front uppmärksamma utredningens korrupta förslag och vad som står på spel, genom att dela detta blogginlägg eller debattartikeln till vänner i sociala medier:
