2021 fortsatte den svenska trenden att investera i aktier och fonder, och det blev ett rekordår på Stockholmsbörsen. I december berättade TV4 om svenska skolungdomar som vill börja spara i fonder redan innan de börjat jobba. Detta ses ofta som något positivt av föräldrar, influencers, sparekonomer och ja – naturligtvis av de som säljer tjänster inom sparande och investeringar.
I dagsläget kan det ofta låta som att det viktigaste för framtiden är att få pengarna att växa i den egna fickan. Att ta ansvar för sin privatekonomi är visserligen något bra, men är det sunt att enbart läsa och lyssna på information från de som säljer finansiella produkter, och tips och trix om hur vi ska bli rika?
Den situationen liknar något som förutspåddes redan 2001 av ekonomihistorikern Bernard Lietaer. Han bedömde att vi i framtiden skulle försöka reparera skadorna från finansindustrin med ännu mer finansindustri. 20 år senare ser han ut att få rätt.
Lietaer såg också en risk att kunskap om ekonomi allt mer skulle komma från de finansiella aktörerna själva, istället för av utomstående och granskande aktörer som skolor eller forskare. Att vuxna, ungdomar och till och med barn i Sverige tror att ”lära sig om ekonomi” genom att använda finans-appar, var alltså ett av Lietaers skräckscenarion.
Så vad kan man göra istället? Ett sätt är att lära sig mer om samhällsekonomi, hur pengar skapas och hur ekonomin skulle kunna anpassas efter människor och planeten, istället för tvärtom. Man kan lära sig mer om pengarna som vi alla delar på. Och om systemet runt den egna fickan.
Därför behöver du fortsätta läsa – inte bara den här texten, utan informerande texter om ekonomi som inte producerats av eller för finansiella aktörer. (Om du direkt behöver fråga dig själv var du hittar sådan information kanske problemet blir än mer uppenbart?)
Några tips på internationell och svensk litteratur om hållbar ekonomi är t.ex Donut-modellen av Kate Raworth, Bernard Lietaers böcker och Alf Hornborgs böcker. För den som hellre lyssnar finns poddar som Tillväxtparadigmet eller Övervakningskapitalismen. På Youtube finns kanaler som New Economic Thinking eller svensk-baserade Researcher’s Desk.
Och slutligen – Föreningen Positiva Pengar håller studiecirklar om hur pengar skapas, och om ett förslag till en penningreform. Man får alltid bilda sig sin egen uppfattning, och för mig var Positiva Pengar en ingång till att förstå vårt banksystem. Jag fick också chansen att diskutera med andra som bryr sig om ekonomi som helhet, snarare än det egna bankkontot.
Låter detta svårt? “Det är bättre att förstå lite, än ingenting” är mitt motto när jag känner så. Inför valåret 2022 kommer läsning och förståelse om samhällsekonomin vara viktigare än någonsin. En bättre investering för framtiden får man nog leta efter.
Lena Bjärskog, Fil Kand Ekonomisk Historia
