Professorer och Lärarkårer på Ekonomiutbildningar,
Banker och deras roll i skapandet av pengar är en väsentlig del av moderna, finansialiserade ekonomier. Likväl ges dagens ekonomistudenter en långtifrån fullgod bild av saken. Som personer med makt att påverka nästa generation ekonomer, är det av stor vikt att ni ser över bankers roll i ekonomiämnet och bringar detta i linje med samtida forskning. Ekonomistuderande behöver förstå hur banker fungerar i verkligheten för att kriser av det slag vi redan har upplevt ska kunna undvikas och för att kunna organisera ekonomin bättre i framtiden.
Vad lärs för närvarande ut?
Över hela världen fortsätter läroböcker i ekonomi, några av dem från 1960-talet, att lära ut en modell i vilken affärsbanker inte är mer än mellanhänder. Banker antas då bara flytta runt existerande pengar, som smörjmedel i en maskin. Många ekonomikurser sätter sin lit till dessa modeller, utan att bry sig om empirin som motsäger dem. Det resulterar i en obalanserad syn på hur det monetära systemet fungerar och bankernas roll i ekonomin.
Hur skapas pengar?
Som forskning från Bank of England, Bundesbank [Riksbanken] och åtskilliga andra har visat, är banker på intet vis mellanhänder; de kanaliserar inte befintliga medel från sparare till låntagare. Merparten av pengarna i omlopp skapas av affärsbanker. Till skillnad från andra finansiella institutioner, som inte har rätt att skapa pengar, skapar bankerna dessa när de beviljar lån. Vid beviljandet flyttar inte den aktuella banken existerande medel från något annat konto, utan tillverkar pengarna där och då, genom att kreditera låntagarens konto. Därför bestäms bankers utlåning av låntagares efterfrågan, vinstkalkyler och finansiella regelverk, inte av redan existerande medel (såsom människors besparingar) eller av centralbanksreserver. Detta faktum är helt i linje med modern teori om kredit- och penningskapande, men sådan saknas i de flesta av dagens läroböcker och kursplaner.
Affärsbanker bestämmer också vart pengar tar vägen. Omkring 80% av de nyskapade pengarna i länder som USA och Storbritannien går idag till finansmarknader och marknader för befintliga bostäder och fastigheter, snarare än till den ”reala” eller produktiva delen av ekonomin; något som bidrar till skenande bo- och markpriser, liksom till bostadskriser. I det Globala Syd har 33 storbanker efter 2015 års Parisöverenskommelse pumpat in 1,9 biljoner dollar i fossilbränsleindustrier, därmed direktinfluerat de ekonomier som först och hårdast kommer att känna av klimatförändringarna. Bankernas makt att skapa pengar har således enorma implikationer för ekonomiers utformning och stabilitet. Men inte heller detta får morgondagens ekonomer höra eller läsa om, annat än undantagsvis på dagens utbildningar.
Vilka är följderna?
Ovannämnda modeller, ofullständigt presenterade och utan att inkludera forskning om finanssektorn, riskerar leda ekonomistuderande – vilka ej sällan hamnar på inflytelserika poster i samhället – att dra felaktiga slutsatser. Ett exempel är slutsatsen att man för att kreditfinansiera investeringar i ekonomin först behöver uppmuntra människor att öka sitt sparande. Andra missuppfattningar som florerar är att pengar är en bristvara och att investeringar i den offentliga sektorn alltid tränger undan investeringar i den privata.
Vidare bör påpekas att den huvudsakliga drivkraften bakom 2008 års finanskris var den privata sektorns kredit- och skulduppbyggnad, då banker lånade ut exempellösa mängder till fastighets- och finansmarknader. Att krisen kom som en överraskning för majoriteten professionella ekonomer, berodde till en inte obetydlig del på kunskapsluckor, just vad gäller bankernas makt att skapa pengar och påverka ekonomin i stort.
Samma teorier som orsakade dessa kunskapsluckor, lärs elva år senare fortfarande okritiskt ut till ekonomistuderande. När banker i den verkliga världen bevisligen fungerar på ett visst sätt, varför undervisas inte studenter om detta? Allehanda beslut studenterna kommer att fatta i sina framtida karriärer – rörande finansiella regelverk, eller hur man närmar sig frågor om uppblåsta tillgångspriser och improduktiv utlåning – påverkas av vad de fått lära sig vid sina respektive högskolor och universitet.
Vad är det vi vill?
Världen över fordrar ekonomistuderande från Rethinking Economics samt medlemmar från IMMR, bland annat Positiva Pengar i Sverige att lärare och föreläsare tar itu med denna lucka i utbildningen. De efterfrågar undervisning som utgår från evidensbaserad forskning, inte från teoriböckers föråldrade modeller; böcker användbara endast för att kontrastera tidigare trosartiklar mot samtida verklighet. Viktigast av allt, de vill ha en mer balanserad bild av finanssektorns roll, en bild som ger utrymme för förenklade modeller men även inkluderar alternativa perspektiv. De riktar detta brev till universitet och högskolor i Europa, Nord- och Sydamerika, Asien och Afrika i syfte att driva fram förbättringar på utbildningarna.
Vi stöder helt och fullt de studerande i detta. Vi vill se professorer och fakultet möta studenternas krav och undersöka hur en mer grundläggande förståelse av bankernas roll i det monetära systemet och den moderna ekonomin kan bli en integrerad del av ekonomiundervisningen. Dagens ekonomistuderande är framtidens makthavare, opinionsbildare, politiker, finansiärer och företagsledare. Om de globalt ska kunna bidra till stabila och produktiva ekonomier, måste de ha en realistisk bild av banker och pengaskapande.
För att nå dithän ber vi professorer och lärarkårer vid ekonomiutbildningarna att:
– förklara varför teorin om kreditskapande, såsom denna framlagts av centralbanker och forskare, saknas i dagens utbildningar.
– i sina föreläsningar, på sina lektioner och i sitt kursmaterial inkludera teorin om kreditskapande, tillsammans med empiriska studier av bankväsendet. Detta förutsätter mer diversifierade litteraturlistor än vad som nu är fallet, för att studenterna skall få verktyg att kritiskt kunna analysera bankers roll.
– lära sina studenter att kunskap om vad finanssektorn i realiteten gör, är grundläggande för en förståelse av kapitalism.
Engagera dig i kampanjen du också!
- Skicka det öppna brevet till alla professorer, lektorer, doktorander och studenter du känner på landets ekonomiutbildningar. (Är du ekonomistudent kan du också skicka ett mer utförligt brev med felaktiga citat från läroböckerna direkt till din professor.)
- Skicka pressmeddelandet om kampanjen till alla journalister och politiker du känner.
- Dela kampanjen på Facebook! Här är länk till vårt FB inlägg om saken.
- Ekonom eller företrädare för en organisation? Skriv på det öppna brevet här!
Publicitet i Media:
Det öppna brevet publicerades på Dagens ETC debattsida
Underskrifter:
Steve Keen, professor i nationalekonomi, författare till ”Debunking Economics”
Kate Raworth, ekonom och författare till ”Donut ekonomi: sju principer för en framtida ekonomi”
Harald Enoksson, doktorand i nationalekonomi, Handelshögskolan i Oslo Carolina Sundell, ekonomijournalist
Samuel Kazen Orrefur, författare till Katalays rapport ”Förstatliga pengarna”
Lennart Erixon, professor emeritus i nationalekonomi, Stockholms universitet Lars P. Syll, professor i samhällskunskap, Malmö universitet Deniz Kellecioglu, PhD nationalekonomi
Alexander Jakobsen, ingenjörsstudent i industriell ekonomi på KTH
Lena Sernevåg – Reformisterna
Benny Ritzén – JG Communications
Finance Watch
Anna Laycock, CEO, Finance Innovation Lab
Professor Victoria Chick, Professor Emeritus, University College London
Dirk Bezemer, Professor of Economics of International Financial
Development, University of Groningen
Richard Murphy, Professor – City, University of London
Jayati Ghosh, Professor Economics – Jawaharlal Nehru, Delhi; Executive Secretary, International Development Economics Associates
István Ábel, Professor of Economics, Budapest Business School; Advisor, Magyar Nemzeti Bank
Ludwig Schuster, Sustainable Money Research Group (Wissenschaftliche Arbeitsgruppe Nachhaltiges Geld)
Martijn van der Linden, Chairman, Foundation Ons Geld (Our Money), Professor New Finance at The Hague University of Applied Sciences
Andres Bernal, The New School, New York
Andrea Terzi, Professor of Economics, Franklin University Switzerland; Levy Economics Institute of Bard College
ML Hardy, International Movement for Money Reform
Phil Armstrong, University of Southampton Solent and York College
Bruno Bonizzi, Senior Lecturer Finance, University of Hertfordshire Business School
Louis-Philippe Rochon, Professor of Economics, Laurentian University
Carlo D’Ippoliti, Associate Professor of Economics, Sapienza University of Rome
Annina Kaltenbrunner, Associate Professor, Leeds University Business School
Dirk Ehnts, Technical University of Chemnitz
Marc Lavoie, Professor of Economics, University of Ottawa
Anne Mayhew, Professor Emerita,University of Tennessee
Romy Kraemer, Managing Director, Guerrilla Foundation
Duncan Lindo, Vrije Universiteit Brussel
Tony Phillips, ATTAC Ireland
Lena Lavinas, Professor of Welfare Economics
jesper jespersen, Professor of Economics, Roskilde University
Claire Jackson-Prior, The Gower Initiative for Modern Money Studies
Ingrid Kvangraven, University of York
Daniela Gabor, Professor of economics and Macrofinance, UWE Bristol
Tony Lawson, Professor of Economics and Philosophy, University of Cambridge
Andy Ross, Visiting Professor Birkbeck, University of London
Lino Zeddies
Joerg Bibow, Skidmore College and Levy Economics Institute
Professor Mary Mellor
Lena Komboz
Mathis Richtmann
Guy Dauncey
Mario Martínez Lorenzo
Professor Eckhard Hein
Anne Berner
Houben Henri
Yamina Tadjeddine
Sarah Neuffer
Cecilia Lanata Briones
Michael Derrer
Gordon Schuecker
Positive Money Europe
Positive Money
BankTrack
Bretton Woods Project
Sigurvin Sigurjonsson, Betra peningakerfi
Positiva Pengar
Gode Penge
ATTAC Schweiz (Switzerland)
Rethinking Economics Victoria
Rethinking Economics The Uploaders, Nigeria
Rethinking Economics Malta
Pluralism In Economics (PINE), Maastricht
Rethinking Economics Bocconi Students (REBS)
Rethinking Economics Bergen
Alternative Economics Society, University of Sheffield
Rethinking Economics Danmark
Kritiske Politter, University of Copenhagen
Business Unusual, Copenhagen Business School
Rethinking Economics Tübingen
Rethinking Economics Netherlands
Rethinking Economics Norway
Rethinking Economics NMBU
Rethinking Economics ISCTE-IUL, University of Lisbon
Rethinking Economics Torino
Rethinking Economics Blindern
Netzwerk Plurale Ökonomik
Kritische Wirtschaftswissenschaftler*innen Berlin
Plurale Ökonomik Bamberg
Plurale Ökonomik Jena
MÖVE (Mehr Ökonomische Vielfalt Erreichen)
Plurale Ökonomik Kassel
Plurale Ökonomik Mannheim
Plurale Ökonomik Dresden
oikos Witten/Herdecke
