Noter och källor till uppropet:
[1] Ekonomijournalisten Andreas Cervenka skriver om Riksbankens samlade åtgärder på 1 400 miljarder i en artikel i Dagens industri: “Sammantaget innebär Riksbankens insatser, direkt och indirekt, en gigantisk bail-out av de största risktagarna i ekonomin som banker, hedgefonder, riskkapitalbolag och fastighetsmiljardärer.” Detta är inte rättstvist, effektivt eller hållbart.
[2] Villkoren för Riksbankens utlåning till företagen framgår här i det penningpolitiska protokollet:“För att erhålla lån på dessa villkor ska motpartens utlåning till företagen vid utvärderingstidpunkten ha ökat med åtminstone en femtedel av det belopp som motparten har lånat från Riksbanken, annars ska kostnaden för lånet ökas med upp till 0,2 procentenheter.” 4/5 av pengarna kan bankerna alltså göra vad de vill med. Och om de inte använder en krona på att stödja utsatta icke-finansiella företag är det värsta straff bankerna kan få “upp till” 0,2% ränta på lånet.
[3] Kvantitativa lättnader innebär att Riksbanken stödköper värdepapper på finansmarknaderna, t.ex. bostadsobligationer, företagsobligationer, statsobligationer och kommunobligationer. “Vi gör det för att hålla igång finansmarknaderna” skriver Riksbanken. Åtgärderna innebär att Riksbanken skapar nya pengar som används till att köpa värdepapper, så efterfrågan hålls uppe, priserna på tillgångar pressas uppåt och räntorna hålls låga. De som sålt obligationerna får då nya pengarna som de kan använda på att köpa andra aktier och värdepapper så ytterligare prisfall på börsen motverkas.
[4] I den akuta kris vi befinner oss i just nu kommer vissa spara helikopterpengarna istället för att konsumera tills viruset är bekämpat. Som toppekonomen Andreas Wallström påpekar bygger det upp en buffert för snabbare återhämtning senare: “Fördelen är att man når människor som har tappat sin inkomst, så att de kan betala hyra och köpa livsmedel. Sedan blir den stora skjutsen när smittspridningen vänder. Då kommer människor ha sparat de pengarna, och ha en stark köpkraft”. De som sparar pengarna tills viruset är bekämpat får en buffert att konsumera för som gör att den ekonomiska återhämtningen kan gå mycket snabbare sen.