Vad är pengar?

Som introduktion till helikopterpengar kan det vara bra att sätta sig in i vad pengar är och hur pengar skapas i ekonomin. Det finns tre typer av pengar:
(1) Affärsbankspengar som skapas av privata banker
(2) digitala centralbankspengar som skapas av Riksbanken samt
(3) kontanter, i from av sedlar och mynt.
Läs mer om vad pengar är hos Riksbanken.

Vad är helikopterpengar?

  • Helikopterpengar innebär att centralbanken skapar gratis pengar som sprids ut till medborgarna, företag, staten eller andra aktörer. När Positiva Pengar talar om “helikopterpengar” syftar vi på pengar som delas ut direkt till medborgarna.
  • Pengarna som skapas av centralbanken kan idag inte delas ut direkt till medborgarna utan måste gå en omväg via privata banker. Det kan gå till såhär: (1) nyskapade centralbankspengar sätts in på bankernas konton hos Riksbanken, (2) därefter skapar bankerna motsvarande belopp affärsbankspengar på medborgarnas bankkonto eller skattekonto.
  • Helikopterpengar skapas utan att någon måste skuldsätta sig eller betala ränta.
  • Helikopterpengar innebär initialt att penningmängden expanderar. Men om pengarna läggs på att amortera på lån krymper penningmängden igen. För att lära dig mer om hur pengar skapas och förstörs, gå vår videokurs banking 101.

Vad helikopterpengar inte är

  • Det är INTE ett lån till medborgarna. 
  • Det är INTE heller ett lån som staten tar, statsskulden ökar alltså INTE. 
  • Det finansieras INTE från skatter.
  • Riksbanken finansierar INTE helikopterpengar genom befintligt kapital utan genom nyproduktion av pengar.

Varför behövs helikopterpengar?

Tidigare finanskriser har centralbankerna lånat ut gigantiska summor till bankerna, sänkt styrräntan och injicerat miljarder på finansmarknaderna. Det bidrog till att lösa kriserna på kort sikt, men bankerna blev de stora vinnarna. Dessutom löste det inte grundproblemen utan ökade bara skuldsättningen, trissade upp priset på aktier, företag och bostäder ännu mer och sköt på så vis en ännu större finanskris på framtiden.

För en mer hållbar och långsiktig lösning på finanskriser borde politikerna ge centralbankerna ett nytt verktyg: dela ut nyskapade pengar direkt till medborgarna utan att någon måste ta lån, skuldsätta sig och betala ränta.

När nyskapade pengar ges till medborgarna ökar efterfrågan på varor och tjänster så företagen i sin tur kan få ökade intäkter och ekonomin kan återhämta sig. På så vis kommer nya pengar ut och gör samhällsnytta istället för att fastna på finansmarknaderna. Pengarna kan även användas till att amortera, betala räntor och hyror vilket både räddar småföretag, fastighetsvärdar och även banker vid en finanskris.

Hur mycket helikopterpengar är det rimligt att varje medborgare får?

Det beror på i vilket syfte och hur ofta pengarna delas ut. Om helikopterpengar delas ut som engångsbelopp för att ge en större stimulans i en kris kan exempelvis 10 000 per medborgare eller mer vara rimligt.

Om helikopterpengar ska delas ut regelbundet i vanliga tider för att hålla inflationen stabil på målet om 2% så kunde det röra sig om 300-500 kronor per medborgare varje månad enligt rapporten Förstatliga Pengarna.

Om helikopterpengar ges ut som ett engångsbelopp och öronmärks för skuldavbetalning för de som har skulder kan sannolikt mycket större belopp ges ut i storleksordningen 100 000 – 300 000. När pengarna används för att amortera på lån försvinner dem, vilket gör att det inte blir lika stor effekt på inflationen. Dock ökar hushållens köpkraft när de får lägre räntekostnader och amorteringskrav, vilket ändå kan ge effekt på inflationen.

Har helikopterpengar testats tidigare?

Idén är inte ny. Idén har lanserats tidigare av Irving Fischer, Milton Friedman och John Maynard Keynes. Under krisen 2008 delade Australien ut $950 till alla 8.7 miljoner arbetare som tjänade mindre än $100,000. Sedan dess har idén diskuterats flitigt av många ekonomer och centralbanker världen över som ett effektivt och rättvist verktyg för att få fart på ekonomin och inflationen. Europeiska centralbankens tidigare chef Mario Draghi har sagt att helikopterpengar är ett “mycket intressant koncept” och ECB:s chefsekonom Peter Praet har bekräftat att “Ja, alla centralbanker kan göra det.”

I den nuvarande krisen har helikopterpengar eller liknande åtgärder planerats i följande länder.

  • Japan planerar ge ut 200 000 – 300 000 yen, motsvarande 18 100 – 27 100 kr per hushåll. Dessa pengar ska ges ut i maj. Vi kommer troligen se fler länder som följer efter och börjar med helikopterpengar.
  • Hong Kong ska dela ut 1,200 USD till alla invånare över 18 år.
  • USA planerar dela ut 1000 dollar till vuxna medborgare och 500 dollar till barn. Diskussionen om helikopterpengar pågår också för fullt i många länder världen över.
  • Singapore ger ut 100–300 $ till alla över 20 år.
  • Marocko betalar ut 203$ per månad till och med juni till arbetslösa och småföretagare.
  • Thailand 5 000 baht per månad i 3 månader till tre miljoner med osäkra anställningar.”

Behövs helikopterpengar bara om det är finanskris?

Nej, helikopterpengar är ett mycket bra verktyg en centralbank kan använda sig av kontinuerligt för att nå inflationsmålet. Även i vanliga tider när det inte råder en ekonomisk kris.

Idag har Riksbanken under mycket lång tid haft svårt att få fart på inflationen. Sänkt styrränta stimulerar till mer lån och leder till att bankerna skapar mer pengar. Men eftersom pengarna i huvudsak går till köp av tillgångar som bostäder, värdepapper och företag, så blir resultatet mest tillgångs-prisinflation och inte konsumentprisinflation som var Riksbankens avsikt.

Med hjälp av helikopterpengar blir det mycket enklare för Riksbanken att stimulera efterfrågan i ekonomin direkt och på så vis nå sitt inflationsmål.

Hur skulle e-kronan underlätta införandet av helikopterpengar?

I USA, Sverige och andra länder pågår en diskussion om att ge ut CBDC (Central Bank issued Digital Cash), i Sverige kallad en “e-krona”. Hur skulle det kunna underlätta implementeringen av helikopterpengar?

  • Om Riksbanken inför e-kronan kommer helikopterpengar i framtiden kunna sättas in direkt på medborgarnas e-kronakonton, då behöver centralbanken inte gå omvägen via privata banker.
  • Om alla medborgare får e-kronakonton direkt hos Riksbanken kan Riksbanken ge ut helikopterpengar mycket mer smidigt direkt på medborgarnas konton.
  • Om Riksbanken ska ge ut helikopterpengar i dag måste de gå omvägen via privata banker. Bankerna får en summan centralbankspengar, sedan skapar de privata bankerna motsvarande belopp i form av affärsbankspengar på medborgarnas konton.
  • Ju mer helikopterpengar som ges ut via privata banker, desto mer pengar får bankerna på sina konton hos Riksbanken. I en situation med positiv ränta så kommer bankerna få betalt för dessa pengar de sparar hos Riksbanken. Att bankerna ska kunna tjäna extra pengar som bieffekt av helikopterpengar är dumt. Därför vore det bättre att i framtiden ge ut helikopterpengar direkt till medborgarnas e-kronakonton hos Riksbanken.

Helikopterpengar mildrar men löser inte grundproblemet

Helikopterpengar är viktigt för att klara av den akuta krisen vi befinner oss i. Helikopterpengar minskar behovet av att Riksbanken använder kontroversiella verktyg som minusränta och kvantitativa lättnader för att rädda banksystemet, finansmarknaderna och samhällsekonomin på fötterna igen.

Men helikopterpengar löser inte grundproblemet. Så länge privata banker tillåts skapa pengar i samband med banklån och vi genomför alla betalningar i ekonomin med bankernas egenskapade skuldpengar, då kommer de allvarligaste problemen fortfarande kvarstå.

Vad är då grundproblemet? När pengar skapas av privata banker i samband med lån används de främst till köp av tillgångar som bostäder och värdepapper vilka lämnas som säkerhet vid lånet. Priserna på dessa drivs upp vilket innebär att den finansiella ekonomin expanderar mycket mer än den reella ekonomin. Detta gynnar banker och de redan välbärgade som äger tillgångar. Den ekonomiska ojämlikheten ökar. Expansionen drivs på ytterligare av att bankerna, som gör större vinst ju mer lån de ger ut fortfarande måste skyddas av staten. En bankkonkurs kan nämligen få hela betalningssystemet att låsa sig. Expansionen av penningmängden, skuldnivåerna och tillgångspriserna kommer fortsätta leda till en rad allvarliga ekonomiska, ekologiska och sociala problem, även efter att helikopterpengar införts.

För att lösa grundproblemet krävs att bankerna fråntas makten att skapa pengar i samband med lån. Bankernas egenskapade kreditpengar måste ersätts med Riksbanksutgivna e-kronor. Då kan hela samhället genomföra betalningar säkert och effektivt oberoende av bankerna. Alla pengar blir säkra vid en finanskris, så staten behöver inte längre rädda bankerna när de riskerar konkurs.

Läs mer om Positiva Pengars reformförslag för ett demokratiskt, hållbart och rättvist penningsystem här på vår hemsida!

Mer om helikopterpengar och finanskrisen