Positiva Pengars förslag till direktiv inför tillsättandet av utredningen om statens roll på betalmarknaden
Positiva Pengar och Riksbanken har under lång tid legat på regeringen angående vikten av att snarast tillsätta utredningen om statens roll på betalmarknaden. Här kan du läsa Positiva Pengars synpunkter inför utredningen samt förslag på direktiv som skickades till regeringen företrädare under 2020.
Våra förslag syftar till att frågan blir sakligt och allsidigt belyst och att utredningen inte bakbinds av på förhand definierade slutsatser. Våra förslag kan enklast sammanfattas under två rubriker. (i) Utred problemen: kartlägg utvecklingen på betalningsmarknaden och konsekvenserna av att kronan håller på att konkurreras ut av privata alternativ. (ii) Utred de lösningsförslag som ligger på bordet och föreslå reformer för att hantera de risker och problem som är förknippade med statens minskade inflytande och roll på betalningsmarknaden.
(i) Problembeskrivning
Vad gäller problembeskrivningen föreslår Riksbanken att utredningen ska beskriva den utveckling som skett till följd av digitaliseringen, där statliga kontanter ersatts av privata pengar. Utredningen ska undersöka konsekvenserna av utvecklingen för finansiell stabilitet, infrastruktur för betalningar, kris- och krigsberedskap, anonymitet och penningtvätt, allmänhetens förtroende för penningsystemet, samt olika gruppers tillgång till betalmedel. Finns det några risker om staten inte längre har till uppgift att förse allmänheten med pengar? Utredningen ska beskriva nuläget och möjliga framtidsscenarier för betalningsmarknaden samt undersöka fördelar/nackdelar med att ge allmänheten tillgång till centralbankspengar.
Dessa direktiv är en bra men inte tillräcklig grund; det är viktigt med en allsidig utredning som tar analysen av statens roll på betalmarknaden ett steg djupare. Därför föreslår vi följande direktiv utöver Riksbankens förslag:
- Utred vad statens roll på betalningsmarknaden varit genom historien, både i Sverige och internationellt och utvärdera för-och nackdelar med olika penningsystem som använts.
- Utred den teknologiska utvecklingen av distributed ledger technology (DLT), kryptovalutor och ny finansiell teknologi samt utvecklingen på den internationella betalningsmarknaden och konsekvenser av samt möjligheter med denna utveckling för den svenska kronan och Sveriges ekonomi i framtiden.
- Analysera inte enbart konsekvenser för betalningsmarknadens robusthet och finansiella stabilitet. Ta en bredare ansats och undersök hur nya pengar matas in och cirkulerar i ekonomin samt vilka konsekvenser som dagens storskaliga privata utgivning av pengar får för statens finanser, ekonomisk jämlikhet, bostadsmarknaden, den privata skuldsättningen samt ekonomin.
- Utred konsekvenserna av existerande regelverk för företagens finansiering, ekonomin och jämlikheten. Kan ökad statlig närvaro på betalningsmarknaden i form av en e-krona minska behovet av regleringar?
(ii) Lösningsförslag
Vad gäller lösningsförslag föreslår Riksbanken att kommittén ska ta ställning till statens (inklusive Riksbankens) respektive den privata sektorns roller och ansvar på en digitaliserad betalningsmarknad. Utredningen bör föreslå tänkbara lösningar på de problem och risker som framkommit under problemanalysen och ange för- och nackdelar med dessa lösningar. Två lösningsförslag som särskilt ska analyseras är att undersöka möjliga regleringar, krav som kan behöva ställas på banker och kreditinstitut för att betalningssystemet ska vara säkert och tillgängligt för alla i en digital värld, samt att undersöka möjliga koncept för samt konsekvenserna av att införa en e-krona. I samband med det ska man även se över det juridiska begreppet ”lagligt betalningsmedel” och fundera över om det bör uppdateras till att innefatta även digitala pengar. Därutöver menar vi att att utredningen bör:
- Analysera konsekvenserna av följande tre scenarier: (i) ett scenario med enbart privata pengar, (ii) med statliga pengar i konkurrens med privata pengar som backas upp av staten (statligt garanterad 1:1 konvertibilitet mellan statliga och privata pengar), samt (iii) statligt utgivna pengar som enda lagligt allmänt betalningsmedel.
- Utreda vilka nya penningpolitiska verktyg som möjliggörs av en e-krona och mot bakgrund av det göra en ny översyn av vilka befogenheter Riksbanken bör ha i den nya Riksbankslagen.
- Analysera den nya teknikens möjligheter till smarta kontrakt inbyggda i e-kronor och hur effektivare penningpolitisk samt finanspolitisk styrning kunde utövas genom att använda sig av den funktionaliteten.
- Utreda för- och nackdelar med olika möjliga kanaler för distribution av nyskapade e-kronor.