I dag skriver vi på DN Debatt om hur bankerna lobbat för att stoppa förslaget om e-kronor åt oss vanliga människor. Samtidigt använder bankerna själva digitala kronor varje dag. Det är hyckleri.
Varför ska bara bankerna få säkra digitala pengar utgivna av Riksbanken, samtidigt som vi andra tvinga att använda bankers egentillverkade kreditpengar? Frågan handlar ytterst om vem som ska ha makten att:
- Skapa nya pengar
- Bestämma hur nya pengar ska används
- Fatta beslut om Sveriges och penningsystemets framtid
Privata vinstdrivande banker och deras lobbyister, eller demokratin?
Hur mycket makt har storbankerna?
Sverige var bland de första länderna i världen att börja utreda en e-krona åt allmänheten. Ändå har snart nio år gått utan beslut.
I USA förbjöd Donald Trump digitala centralbankspengar så snart han kom till makten. Samtidigt tjänar familjen Trump stora pengar (800 miljoner dollar först halvåret 2025) på kryptovalutor.
I EU har det gått snart fem år sedan en digital Euro började utredas, trots att ett färdigt lagförslag finns händer ingenting. Förslaget har legat flera år på en hylla i Bryssel och samlat dam.
Varför händer ingenting? Svaret är att bankernas lobbyister har stor makt och starkt politiskt inflytande.
Sverige: lät vi storbankerna vinna?
Redan 2019 lyckades bankföreningen övertyga både Riksgälden och Finansinspektionen, under ledning av dåvarande chefen Erik Thedéen, att lämna in kritiska och nästan identiska remissvar om e-kronan. Sedan dess har frågan fortsatt att förhalats och ingenting händer.
Den senaste stora utredningen av e-kronan leddes av Anna Kinberg Batra. I Positiva Pengars utförliga remissvar samt i en debattartikel i UNT visar vi hur utredningen var full med banklobbyisternas formuleringar och förslag. Utredning drog slutsatsen att Sverige inte behöver någon e-krona – utan att förslaget snarare är förknippat med allvarliga risker.
Under presentationen av betalningsutredningen kastar Batra tillbaka bollen för vidare utredning till Riksbanken. Hon uttrycker sig förhoppingsfullt och kryptiskt om att hon ser fram emot att få höra vad den nya riksbanksledningen kommer att tycka om e-kronan. Erik Thedén hade ju som bekant lett en myndighet som tidigare tagit bankernas parti, vilket Batra mycket väl var medveten om.
Många har förargats över att Batra anställde sina vänner. Men det verkliga problemet med Batra var som vi skrev i Expressen: att hon gick banklobbyns ärenden och hjälpte storbankerna få ett avgörande inflytande över svensk politik.
Vi tänker dock inte låta historien sluta här. Nu uppmärksammar vi den här härvan på Sveriges ledande debattsida, och ställer därmed press på våra politiker att agera. Läs artikeln och hjälp till att dela den:
Europa: alla finansministrarna går emot banklobbyn!
I EU har det dock gått bättre än i Sverige, efter mer än 5 år av utredningar har slutligen EU:s finansministrar enats om att gå vidare med förslaget om en digital euro! Även om förslaget har vissa begränsningar, är det ett stort steg framåt.
Problemet är bara att bankerna övertygat flera EU-parlamentariker att argumentera emot förslaget. Mest problematiskt är att den ledamot som är huvudansvarig för att leda processen kring lagförslaget om en digital Euro helt köpt bankernas linje. Han har nyligen publicerat en lång artikel som okritiskt rapar upp alla bankernas motargument. Vår systerorganisation Positive Money Europe har precis publicerat en debattartikel där de synar argumenten. Får han hållas finns risk att det kritiska beslutet om lagförslaget fortsätta att förhalas i flera år till.
Trots motgångarna är dock en digital euro på frammarsch. På halva tiden har EU har redan kört om Sverige med hästlängder. Ett färdigt lagförslag finns och politiska ställningstaganden finns, det är betydligt bättre än vad Sverige presterat.
Sverige, som var först i Europa med papperspengar och först med att utreda en e-krona åt allmänheten, riskerar nu att bli sist att agera. Kan en byråkratisk koloss som EU så borde Sverige också kunna. Det är dags att Sverige tar tillbaka initiativet och visar att vi inte tänker låta oss styras av banklobbyister!
Varför bry sig om e-kronan?
I dag är det bankerna som kontrollerar nästan alla digitala pengar vi använder. När vi betalar med kort, Swish eller kontoöverföringar är det inte riktiga svenska kronor vi använder, utan bankernas löften om pengar – kreditpengar.
Det här systemet gynnar, som vi visat i en rad artiklar, webbinarier och rapporter, bankerna på alla andras bekostnad. Det skapar ojämlikhet, det bidrar till att förstöra miljön och planeten vi bor på och det gör hela ekonomin sårbar för finanskriser.
En e-krona är ett första men viktigt steg mot ett nytt penningsystem som skulle ändra förutsättningarna för hela det finansiella och därmed det ekonomiska systemet. E-kronan skulle ge alla tillgång till säkra digitala pengar direkt från Riksbanken, minska privata bankers övervinster och makt över hur pengar ska investeras och göra ekonomin, tryggare och mer jämlik.
Vill du också engagera dig för ett mer hållbart, rättvist och demokratiskt penningsystem? Vi behöver allt stöd vi kan få - våra motståndare är minst sagt mäktiga. Du kan engagera dig genom att dela denna blogpost (se knappar nedan) eller bli medlem:
Frågor & Svar
Fråga 1: Vad är ett finansinstitut? Vad skiljer det från en bank?
Ett finansinstitut är en kategori av företag som bedriver verksamhet kring pengar, några exempel är: Banker, försäkringsbolag och fondbolag.
Fråga 2: Har bara banker tillgång till digitala konton hos Riksbanken?
Den stora merparten av företag som har konton hos Riksbanken är banker, men några få undantag finns som exempelvis bankgirocentralen och andra finansinstitut. Här är en komplett lista från Riksbanken över alla som får ha digitala kronor hos Riksbanken idag.
Fråga 3: Vad betyder det som står i artikeln om avreglering av banksystemet?
Vi skriver: “Riksbanken har inte föreslagit någon total och omedelbar avreglering av banksystemet”, vad betyder det? På en avreglerad fri marknad finns inga statligt konstgjorda artificiella begränsningar som ger bankerna och deras pengar särskilda privilegier och konkurrensfördelar. ECB / Riksbanken föreslår statliga regleringar som innebär att allmänhet bara ska få inneha en begränsad mängd e-kronor. Formuleringen antyder att ännu finns inga förslag på en fri marknad utan dessa regleringar, men sådana krav och förslag kan mycket väl komma i framtiden. Att avskaffa t.ex. beloppsgränserna vore en “avreglering” till medborgarnas fördel - till skillnad från vanliga avregleringar man hör om i debatten som ofta syftar till att gynna stora företag.
Fråga 4: DNs faktaruta under artikeln säger att “e-pengar” är privata pengar, jag fattar ingenting?
Denna faktaruta är nu barttagen. Om den ändå kommer med i papperstidningen så kommer här en förklaring. DN har blandat ihop “e-kronan” med “e-pengar”. Riksbanken skriver om vad e-pengar är här. Det finns en lag som gör det möjligt att ansöka om tillstånd att ge ut elektroniska pengar, t.ex. ge ut förbetalda kort som kan användas för att betala med eller lokala elektroniska valutor. Detta är en mycket ovanlig form av pengar som knappt används i Sverige och inte relevant alls i sammanhanget. Sådana e-pengar är privata och ska inte blandas ihop med förslaget till en e-krona - statligt utgivna digitala pengar.
