Vi i Positiva Pengar vill passa på att önska dig God Jul! Här kommer ett paket av intervjuer som utfördes av Arttu Kontkanen, medlem i Positiva Pengar, under vår konferens Future of Money 2019. Det har tagit lite tid att publicera dem, men bättre sent än aldrig! Vi skickar också med en förklarande text på svenska.
Som tur är har innehållet i intervjuerna inte blivit det minsta inaktuellt – tvärt om är det förmodligen mer aktuellt än någonsin. Först ut är en intervju där professor Joseph Huber förklarar hur våra samhällen har förlorat makten över pengarna och varför det är viktigt att vi återfår kontrollen.
Joseph Huber är professor vid Martin-Luther-Universität i Halle och författare till bland annat Sovereign Money – Beyond Reserve Banking (2016) och The Monetary Turning Point (2024). Här nedan följer en sammanfattande och förklarande text om intervjun på svenska:
I den här videon förklarar Joseph Huber konsekvenserna av att staten genom centralbankerna har tappat kontrollen över pengaskapandet och hur det påverkar samhället. Joseph Huber förklarar även fördelarna med ett alternativt system.
Medan de statliga centralbankerna har förlorat kontrollen över pengarna, som numera skapas av privata banker, har bankerna heller ingen kontroll över den totala mängden pengar. Bankerna tar ingen hänsyn till helheten, utan agerar som företag i allmänhet gör: individuellt, efter eget vinstintresse.
Joseph Huber förklarar att i takt med att vi har tappat kontrollen över pengaskapandet har kriserna efterhand ökat i omfattning och allvarlighetsgrad.
Under 1980-talet skedde en internationell trend med kreditavregleringar, det vill säga att det blev mycket lättare för banker att skapa pengar. Sedan dess har större andel av inkomster fördelats till att komma från finansiella tillgångar på bekostnad av inkomster från jobb. Med andra ord lönar det sig förhållandevis mindre att arbeta. Det här driver på växande klassklyftor samt en allmän känsla av att systemet är orättvist. Rika som äger tillgångar kan ligga i hängmattan och koppla av medan de blir allt rikare. De som försöker ta sig upp från samhällets botten möter däremot allt större motgångar.
Joseph Huber förklarar att det här är en konsekvens av den så kallade finansialiseringen av hela vår ekonomi. Den större delen av de pengar som skapas idag går till investeringar som inte bidrar till BNP.
Den reala ekonomin kan sägas vara våra liv, vår vardag. Den trängs undan av denna finansiella aktivitet. Det mesta av de nyskapade pengarna som går in i finanssektorn bidrar inte till den realekonomiska aktiviteten. Detta, menar Huber, är ett problem som behöver rättas till. För att kunna förändra sakernas tillstånd är en fundamental del att återta kontrollen över pengarna. Han förklarar att i praktiken skulle det innebära att mängden bankpengar behöver minska och mängden statliga pengar öka.
Joseph Huber säger att allt fler i dag frågar sig varför inte staten själv kan skapa de pengar som behövs för att finansiera offentliga verksamheter. Han förklarar att eftersom de statliga utgifterna är mycket höga är det inte realistiskt att de finansieras enbart genom att skapa nya pengar, då det skulle skapa inflation och tillgångsprisinflation. Större delen av de statliga utgifterna behöver finansieras genom skatter, men att en viss procent av den totala offentliga budgeten skulle kunna finanserias enbart genom pengaskapande. Huber uppskattar siffran till mellan en till sex procent. Han understryker dock att den viktigaste biten inte är att finansiera statens utgifter, utan att återta makten över pengaskapandet.
Internationellt har vi under de senaste hundra åren haft en tilltagande ström av bankskapade pengar. Exempelvis i Sverige är idag 99 % av penningmängden skapad av privata banker. Det är bara sedlar och mynt som är statliga pengar. De utgör alltså bara 1 % av vår penningmängd. Detta, förklarar Huber, behöver ändras: andelen statliga pengar behöver bli högre igen.
I nuläget kan staten bara tillverka pengar som cirkulerar i samhället i form av sedlar och mynt, men ofta finns många fördelar med att betala med mer moderna digitala betalsätt. Inte minst är det oftast mer bekvämt, vilket gör att många föredrar digitala betalsätt, som Swish eller betalkort.
Som lösning föreslår Joseph Huber att digitala statliga pengar introduceras och att andelen av dem över tid expanderar. I Sverige kallas dessa för e-kronor och är något som har lyfts av Riksbanken och utretts av regeringen, men ännu finns ingen plan för när de ska introduceras.
Huber förklarar att till skillnad från pengar skapade av privata banker, är pengar som skapas av staten genom Riksbanken trygga och tillförlitliga. Om en kris uppstår kommer statliga pengar att fortsätta existera, oberoende av privata bankers öden. Som systemet är idag behöver staten gå in och rädda bankerna, inte för bankernas skull, utan för att våra pengar är skapade av bankerna. Ryker bankerna går också våra pengar upp i rök. Om våra pengar vore skapade av Riksbanken skulle vi inte längre behöva rädda bankerna.
Huber förklarar vidare att ju mer staten genom Riksbanken tar makten över pengaskapandet, desto mer kan den på ett effektivt sätt återta makten över penningpolitiken. Därigenom kan den på ett mer effektivt sätt försöka förebygga allvarliga kriser. Graden av effektivitet av centralbankernas penningpolitik kommer att öka.
Ytterligare en fördel han betonar är att i ett monetärt system med suveräna pengar, alltså statligt skapade pengar, kommer det inte längre finnas en inbyggd snedvridning mot en fördelning som premierar finansiell inkomst på bekostnad av inkomst från arbete. Det kommer innebära att det är mer lika villkor från början.
Joseph Huber menar att det är svårt att se några nackdelar med systemet. Bankerna kommer fortsätta vara fria företag som får göra allt, eller mer eller mindre allt, som de gör idag, men de kommer inte längre själva få skapa de pengar på vilka de bedriver sin verksamhet gentemot allmänheten.
Eftersom en större del av pengarna och samhällets resurser kommer flöda in i ekonomiska aktiviteter kommer arbetsmarknaden stabiliseras. Möjligheter att anställa kommer erbjudas.
Louisa Wickström, styrelseledamot Positiva Pengar
