Håll dig uppdaterad om
Positiva pengars evenemang!
Missa inte våra kommande webbinarier och aktiviteter, prenumerera på Positiva Pengars nyhetsbrev!
Statligt utgivna pengar
Ett riskabelt experiment eller en väg till en blomstrande ekonomi?
Bör staten ge ut egna pengar i konkurrens med privata banker? Storbankerna och Kinberg Batras betalningsutredning har hävdat att en statligt utgiven digital peng som e-kronan skulle vara ett riskabelt socialt experiment som kan leda till ekonomisk stagnation. Men är det verkligen sant?
Dr. Kumhof från Bank of England har motsatta åsikter, han hävdar att införandet av statligt utgivna pengar som en e-krona har otvetydigt positiva effekter, det skulle öka produktivitet, skapa finansiell stabilitet och mer välstånd för alla.
Under vårt webinarium den 31 maj 2023 berättade Dr. Kumhof från Bank of England mer om hans senaste forskning om statligt utfärdade digitala pengar. Se inspelningen av webbinariet nu genom att följa oss nedan:
*Genom att klicka på knappen godkänner du att Positiva Pengar skickar mer information om kommande webbseminarier till dig. Du kan sluta få mail när som helst genom ett enkelt klick i mailen.
Bör staten ge ut egna pengar?
De privata bankernas monopol på att skapa de digitala pengar som vi använder dagligen håller på att utmanas. Centralbanker över hela världen undersöker om de ska ge ut digitala centralbanksvalutor (motsvarande Riksbankens initiativ till e-kronan) i konkurrens med de privata bankernas kreditpengar. Som alltid när pengar och makt står på spel har detta lett till en hetsig debatt mellan försvarare och utmanare av det befintliga banksystemet. I denna debatt ingår bankirer, nyliberala ekonomer, centralbanker, oberoende forskare och aktivister som alla antingen försöker rädda status quo eller reformera till ett bättre system.
Ett riskabelt socialt experiment?
Stora banker tillsammans med den tidigare moderata partiledaren Kinberg Batras statliga betalningsutredning har hävdat att en e-krona skulle:
- Vara ett riskfyllt socialt experiment
- Hota bankerna
- Orsaka "bank runs"
- Konkurrera ut bankernas finansieringskällor
- Leda till kreditbrist och en stagnerande ekonomi
- Leda till ett övervakningssamhälle
Tidningar har skrivit att "bankirer fruktar för sin inlåningsbas", "bankirer står inför en identitetskris på grund av planer på en digital valuta" och att en e-krona skulle "hota bankernas monopolvinster". Skulle en e-krona leda till en stagnerad ekonomi, eller är detta bara bank-propaganda?
En väg till en blomstrande ekonomi?
Många oberoende forskare har den motsatta uppfattningen, att statligt utgivna digitala pengar som en e-krona skulle:
- Dämpa konjunktursvängningar
- Eliminera risken för "bank-runs"
- Öka konkurrensen på betalningsmarknaden
- Förbättra kvaliteten på betalningstjänster
- Förbättra penningpolitikens effektivitet
- Skapa ett säkrare och effektivare betalningssystem.
- Lösa integritetsfrågor i nuvarande system
- Leda till ökad effektivitet och produktivitet i ekonomin
Detta borde vara ett slutgiltigt skäl till att införa en e-krona snarast. En e-krona ses dessutom av penningreformister som ett första steg mot att skapa ett hållbart och rättvist monetärt system som tjänar alla i stället för att bara gynna ett fåtal.
Varför är centralbanker, stater och ekonomer oense? Hur kan de komma fram till så fundamentalt olika slutsatser? Registrera dig nu för att få veta mer:
Varför fundamentalt olika slutsatser?
Kumhof m.fl (2023) hävdar att många farhågor om negativa konsekvenser av e-kronan beror på den felaktiga uppfattningen att banker är mellanhänder som tar emot insättningar från sparare och lånar ut dem till låntagare. Även om Positiva Pengar anser att detta borde vara fallet, håller vi med Kumhof m.fl (2018) i deras artikel "Banks are not intermediaries of loanable funds - facts, theory and evidence" om att banksystemet för närvarande inte fungerar så och att det är en farlig, om inte bedräglig, myt att hävda att bankerna bara är mellanhänder.
Med dåliga modeller gör man dåliga förutsägelser och fattar dåliga beslut. Om man utgår från antagandet att bankerna är mellanhänder kommer detta "att förvränga resultaten i riktning mot att en CBDC skulle försämra bankernas förmåga att låna ut", vilket antas innebära en kreditåtstramning och ekonomisk stagnation.
Om man i stället utgår från det korrekta antagandet att bankerna skapar pengar ur tomma intet (ex-nihilo) när de beviljar ett lån, och om man gör antagandet att en e-krona inte med flit implementeras på sämsta möjliga sätt, får man motsatta resultat. Kumhof et. al (2023) finner att införandet av statligt utgivna pengar, som t.ex. e-kronan, på 30 % av BNP skulle ha "otvetydigt positiva effekter, vilket ger långsiktiga produktionsvinster på strax under 6 % och långsiktiga välfärdsvinster på strax över 2 %".
En e-krona skulle öka produktiviteten och den finansiella stabiliteten, minska statsskulden, sänka realräntan utan att orsaka inflation och på det hela taget leda till en mer blomstrande ekonomi. Detta skulle vara till stor nytta för alla och är tunga argument för att införa en e-krona snarast.
Dr. Michael Kumhof
Dr Michael Kumhof är senior forskningsrådgivare vid Bank of England Research Hub. Dessförinnan var han biträdande avdelningschef vid Modeling Division på forskningsavdelningen vid Internationella valutafonden (IMF) (2004-2015). Kumhof var ansvarig för utvecklingen av IMF:s globala integrerade monetära modell som används av flera centralbanker, för IMF:s policy- och scenarioanalyser, för World Economic Outlook och för G20-arbetet. Dessförinnan var han biträdande professor vid Stanford University (1998-2004). Hans forskning är inriktad på bankernas roll i ekonomin och på olika monetära system.
Lobbyism från bankerna?
Förutom Kumhofs et. al (2023) förklaring till de radikalt olika åsikterna anser vi (arrangörerna) också att maktintressen och lobbyism är viktiga förklaringar. Även om mindre banker kanske är mer öppna är storbankerna inte nöjda med planerna på CBDC (eller TDDC) och vissa har redan lobbat hårt mot dem. I Sverige har de lyckats ganska bra, och de har med stor sannolikhet varit med:
- Förhalat starten av den statliga utredningen om e-kronan flera gånger.
- Lansera ett strategiskt "Nobelpris" i ekonomi för den falska teorin om att banker är förmedlare av utlåningsbara medel, vilket har använts för att argumentera mot införandet av en e-krona. Priset har kritiserats hårt av professorer i ekonomi över hela världen, till exempel skriver professor Peter Bofinger som skriver: "Att med Nobelpriset i ekonomi hylla mellanhandsteorin kan liknas vid att erbjuda Ptolemaios priset i fysik efter hands död för att han upptäckte att solen kretsade runt jorden".
- Att påverka den statliga utredningen att ge ett negativt svar på frågan om Sverige bör införa en e-krona. Utredningen har gjort ett urval av negativa studier och skrivit sitt betänkande i linje med Svenska Bankföreningens argument.
Historisk möjlighet
Centralbanker och politiker över hela världen undersöker just nu möjligheterna och riskerna med nya typer av digitala pengar. Vi har nu en historisk möjlighet att påverka och se till att pengaskapandet organiseras på ett rättvist och hållbart sätt. Därför anordnar Positiva Pengar, Alliance For Just Money, Monetative, Gode Peng, ProVollgeld Austria, Forum Geldpolitik och Talousdemokratia, medlemmar i International Movement for Monetary Reform, kurser och webbinarier i ämnet. Vi är glada att kunna erbjuda detta tillsammans. Anmäl dig och bjud gärna in vänner och bekanta!
❝
Tvivla aldrig på att en liten grupp av eftertänksamma, engagerade medborgare kan förändra världen. Det är faktiskt det enda som någonsin har gjort det.
Margaret Mead
När? Var? Hur?
Organisatörer
IMMR består av ideella organisationer som fokuserar på vår tids kritiska fråga - pengars skapande och försvinnande och dess konsekvenser för samhällsutvecklingen och våra liv.
Vi är opartiska och agerar endast för denna fråga. Vår vision är att penningsystemet ska vara rättvist, hållbart och demokratiskt och användas till förmån för hela samhället.
© Positiva Pengar 2023
