Kampen om pengarna
Bankerna VS Kryptovalutor VS Staten
Vi lever i en spännande tid. Privata bankers privilegium att skapa pengar utmanas av nya innovativa typer av digitala pengar. Vem kommer att vinna: nationalstaten, privata banker eller nya finansiella företag som ger ut kryptovalutor? Vad står egentligen på spel och vad kan du göra för att se till att demokratin vinner över privata vinstintressen?
För att hjälpa dig att förstå denna maktkamp har vi bjudit in professor Joseph Huber som just har släppt en ny bok i ämnet. Se webbseminariet nu med professor Joseph Huber, ladda ner hans powerpoint och läs Hubers skriftliga svar på frågor, eller läs mer nedan:
*Genom att klicka på knappen godkänner du att Positiva Pengar skickar information om kommande webbseminarier. Du kan sluta få mail när som helst genom ett enkelt klick.
Vem ska skapa våra pengar?
Penningsystemet befinner sig vid en vändpunkt. Den hittills dominerande typen av pengar, bankpengar skapade av privata banker, har sett sina bästa dagar. Nya typer av digitala pengar är på frammarsch och konkurrerar om att ta över. Den nya typen av digitala token-pengar omfattar digitala centralbankspengar (CBDC), stable coins och andra kryptovalutor. Olika aktörer tävlar om att dra nytta av den nya tekniken och bli det nya århundradets monetära makt. Vilka aktörer har störst chans att vinna? Vem vill vi ska ska skapa våra pengar i framtiden och åtnjuta fördelarna med detta?
Privata banker?
I dag är det privata banker som skapar de flesta av våra pengar. Nya pengar spenderas på saker som gör bankerna mer lönsamma, inte för samhällets och medborgarnas bästa. Resultatet är massiv inflation på börsen och fastighetsmarknaden. Priserna stiger så att kapitalägarna blir ännu rikare. Om bankerna går i konkurs försvinner alla pengar och samhället stagnerar i akut penningbrist. Det är därför staten alltid måste rädda bankerna, vilket vi ser exempel på just nu när storbanker världen över fått problem.
Krypto-företag?
Idag planerar multinationella storföretag och decentraliserade anarkistiska communityn att utmana den traditionella banksektorn med hjälp av nya sätt att skapa pengar och hantera betalningar. Om multinationella företag som Google eller Meta lyckas kan de snabbt ta över världens betalningsmarknader, vilket skulle ge dem enorm makt och detaljerad kunskap om våra shoppingvanor som kan säljas vidare på marknaden.
Demokratin?
Ett alternativ är att en demokratisk institution använder den nya tekniken för att skapa våra digitala pengar, t.ex. en digital centralbanksvaluta (CBDC). Detta innebär att pengar blir en säker tillgång som inte försvinner vid en konkurs. Då behöver vi inte rädda bankerna, de kan gå i konkurs utan att samhället stagnerar i akut penningbrist. Staten kan skapa nya pengar som kommer alla till del istället för att bara gynna ett fåtal.
Historiska monetära maktkamper
Under hela historien har det funnits en kamp om vem som ska ha makten att skapa pengar, skuldsätta andra och på så sätt kontrollera vad andra gör och i vilken riktning samhället utvecklas. I sin nya bok (som finns på Tyska och Engelska), identifierar Joseph Huber tre vändpunkter i pengarnas moderna historia. Just nu befinner vi oss i början av en fjärde vändpunkt.
1. Privata banksedlar
Historiskt sett bestod de flesta pengar av mynt av silver, koppar och guld som utfärdades av staten. Det fanns dock för få mynt för att tillgodose behoven hos växande befolkningar och ekonomier. Uppfinnandet av tryckpressen möjliggjorde en ny, mer flexibel typ av papperspengar. Mellan 1660-talet och 1840-talet förlorade de gamla mynten i konkurrens med de privata företags papperspengar.
2. Statligt sedelmonopol
Den växande mängden oreglerade privata sedlar gav upphov till många problem: överutgivning av pengar, uttagsanstormningar, finanskriser, skuld- och tillgångsbubblor osv. Mellan 1840 och 1910 införde alla europeiska länder gradvis centralbankernas sedelmonopol, baserat på en guldstandard för att sätta en artificiell gräns för penningmängden.
3. Privata bankpengar
Guldstandarden var inte helt framgångsrik. Den begränsade tillgången på guld kunde inte hantera det tillväxttryck som industrialiseringen och urbaniseringen medförde. Därför införde de privata bankerna kontantlösa betalningar med "kontopengar", hädanefter kallade "bankpengar", som lyckades fungera på en allt mindre guldbas. Konkurrensen mellan bankpengar och sedlar utgivna av staten ägde rum mellan 1910 och 2010 och påskyndades av den digitala tekniken som möjliggjorde omedelbara betalningar med bankpengar utan att man behövde besöka ett bankkontor fysiskt.
4. Den nya eran: digitala valutor
Systemet med bankpengar ledde till överutgivning av pengar, kredit- och skuldkriser. Penningpolitikens effektivitet minskade och penningskapandet föll bortom statens kontroll. Systemet med bankpengar blev också allt mer utdaterat. Det hade utvecklats för att möjliggöra expansion genom effektiv hushållning med en begränsad bas av guld, inte för att hantera globaliserade och snabba betalningar i en digital värld. För att göra en betalning med bankpengar krävs upp till nio olika privata företag inblandade som måste kommunicera och behandla känsliga personuppgifter. Processen kostar 1-3 % för nationella betalningar och upp till 8 % för internationella betalningar med handläggningstider på ibland över en vecka.
Idag möjliggör nya tekniska innovationer ett paradigmskifte: digitala token-pengar kan överföras direkt från en e-plånbok till en annan, helt oberoende av privata banker som mellanhänder. Detta paradigmskifte i hur pengar skapas, cirkulerar och fördelas gör det möjligt att ta demokratisk kontroll över penningsystemet. Tillsammans kan vi skapa ett mer rättvist och demokratiskt penningsystem som gynnar det stora flertalet istället för att bara gynna ett fåtal.
Vem kommer att vinna?
Vem kommer att vinna den monetära maktkampen: privata banker som försöker piffa upp sina gamla bankpengar, stater med sina nya digitala tokenpengar eller privata företag som erbjuder kryptovalutor?
Den nya formen av digitala tokenpengar är överlägsen tidigare former av pengar, såväl tekniskt som ekonomiskt. Digitala tokens erbjuder långtgående möjligheter när det gäller användbarhet, inklusive framtida programmerbarhet. Digitala tokens som utfärdas av staten är överlägsna privata tokens eftersom de är lagliga betalningsmedel och säkra baspengar, och även på grund av det konstitutionella behovet av att återupprätta monetär suveränitet och en effektiv penningpolitik.
Men även om digitala pengar är överlägsna kan de gamla bankpengarna fortfarande finnas kvar under en lång tidsperiod, särskilt om staten väljer att fortsätta att garantera och stödja bankpengar. Detta skulle vara analogt med en situation där häst- och bilindustrin aldrig riktigt dör i konkurrensen med bilar, eftersom den gamla industrin åtnjuter tungt statligt stöd, särskilda privilegier och subventioner som håller dem vid liv trots att deras produkt är helt föråldrad. Detta innebär att det finns en betydande risk för att bankerna fortsätter att ge ut för mycket pengar, vilket skapar tillgångsbubblor, finansiella kriser och ekonomisk ojämlikhet.
Och även om statligt utfärdade digitala tokens är överlägsna privata tokens kan privata multinationella företag som utfärdar sina egna token-pengar ändå vinna, särskilt om nationalstaterna avsiktligt utformar CBDC så att de är oattraktiva, inför tak och restriktioner för dem, inte utnyttjar den nya teknikens fulla potential osv. Då finns det en betydande risk att multinationella företag vinner loppet genom att utforma en egen kryptovaluta som blir den dominerande penningtypen. Detta innebär att nationalstatens suveränitet i fråga om pengar och ekonomi skulle vara allvarligt hotad.
Ska vi fortsätta som tidigare och ge upp statens monetära suveränitet till privata banker och multinationella företag, eller ska vi ta detta historiska tillfälle i akt att få demokratisk kontroll över våra nationella ekonomier och ge ut pengar till förmån för alla?
Professor Joseph Huber
Joseph Huber är en ledande forskare inom penning- och bankteori och professor emeritus i ekonomisk och ekologisk sociologi vid Martin Luther-universitetet i Halle-Wittenberg, Tyskland. Han har gjort inflytelserika bidrag inom samtida monetär teori, till exempel skrivit boken "Sovereign Money. Beyond Reserve Banking" (2017) och hans helt nya bok "The monetary Turning Point: From Bank Money to Central Bank Digital Currency (CBDC)". Han är medgrundare av det monetära reforminitiativet Monetative e.V. i Berlin.
Joseph Huber är också en av grundarna av teorin om ekologisk modernisering (även kallad ekomodernism) som är en tankeskola som försöker förena ekonomisk tillväxt med miljöskydd.
Kolla in hans blogg här https://sovereignmoney.site
Historisk möjlighet
Centralbanker och politiker över hela världen undersöker just nu möjligheterna och riskerna med nya typer av digitala pengar. Vi har nu en historisk möjlighet att påverka och se till att pengaskapandet organiseras på ett rättvist och hållbart sätt. Därför anordnar Positiva Pengar, Alliance For Just Money, Monetative, Gode Peng, ProVollgeld Austria, Forum Geldpolitik och Talousdemokratia, medlemmar i International Movement for Monetary Reform, kurser och webbseminarier i ämnet. Vi är glada att kunna erbjuda detta tillsammans. Anmäl dig och bjud gärna in vänner och bekanta!
❝
Tvivla aldrig på att en liten grupp av eftertänksamma, engagerade medborgare kan förändra världen. Det är faktiskt det enda som någonsin har gjort det.
Margaret Mead
När? Var? Hur?
Organisatörer
Positiva Pengar är en en ideell organisation som fokuserar på vår tids kritiska fråga - hur pengar skapas och försvinner - och dess konsekvenser för samhällsutvecklingen och våra liv.
Vi är opartiska och agerar endast för denna fråga. Vår vision är att penningsystemet ska vara rättvist, hållbart och demokratiskt och användas för hela samhällets bästa.
© Positiva Pengar 2023
