Håll dig uppdaterad om
Positiva pengars evenemang!
Missa inte våra kommande webbinarier och aktiviteter, prenumerera på Positiva Pengars nyhetsbrev!
Vad tycker riksdagspartierna om att bankerna får skapa pengar och om Positiva Pengars förslag? Vi har ställt fyra frågor till partierna och deras kandidater inför valet 2022.
Idag skapar privata företag över 98 % av Sveriges pengar.
Bakgrund till frågan: I Sverige finns två typer av pengar: (1) pengar skapade av staten och (2) pengar skapade av privata företag. Exempel på statliga pengar är sedlar och mynt utgivna av Riksbanken. Exempel på privata pengar är när du betalar med kort eller Swish.
I och med digitaliseringen har privata pengar nästan tagit över helt, vilket Riksbanken varnat för på DN-debatt. Dessutom har nya hot mot statliga pengar kommit från multinationella bolags experiment med egna valutor.
Idag är mer än 98 % av penningmängden skapad av privata företag. Läs mer om hur det går till här hos Riksbanken. Det medför stora risker för Sverige. Därför tog Riksbanken initiativ till en utredning om den ska börja ge ut en ny form av statliga pengar, en digital e-krona.
Bakgrund till frågan: Bankföreningen, som vill skydda storbankernas intressen, har argumenterat för att e-kronan enbart ska bli ett backup-system som kompletterar nuvarande betalningssystem i händelse av krig eller kris.
Riksbanken har argumenterat för att e-kronan ska bli en konkurrent till de privata bankernas pengar och på så vis sätta press på bankerna.
Positiva Pengar menar att pengar är en central infrastruktur som ska tillhandahållas av staten. En statlig e-krona ska vara det enda officiella digitala betalningsmedlet i Sverige.
Pengar är en central infrastruktur som bör ges ut av staten.
Om e-kronan skulle bli officiellt digitalt betalningsmedel i Sverige slipper staten rädda bankerna.
Bakgrund till frågan: Enligt Riksbanken finns risker med att helt privatisera central infrastruktur som pengar, elnät och järnväg. Om elen inte levereras, tågen står stilla eller banker får problem att betala sina skulder, då lamslås samhället till enorma samhällskostnader som företagen inte drabbas av och inte tar ansvar för. Då måste staten rycka in.
När företagen räknar med att staten rädda dem om de får problem, då ges de incitament att ta större risker. Det gör att företagen kan tjäna enorma summor pengar så länge allt går bra och sedan låta skattebetalarna stå för notan när det går dåligt.
Om staten istället gav ut våra pengar, då skulle pengarna vara 100 % säkra. Då kan bankerna låtas gå i konkurs om de missköter sig.
De tre viktigaste argumenten för att ge Riksbanken sedelmonopol som lades fram i slutet av 1800-talet var:
Vinsten från att skapa nya pengar bör gå till staten - inte till privata företag. (Riksdagsmotioner, 1860-talet)
Utgivningen av sedlar måste ske utan kortsiktigt vinstintresse. (Bankkommittén 1883, s. 236).
Privata bankers pengar är riskabla och statliga pengar har “större fasthet och kraft i farliga tider”. (Bankkommittén 1883, s. 235; 240).
Här är en sammanfattning av partiernas svar. För en utförligare tabell där du kan läsa partiernas svar i text-from, klicka här.
Parti | Positiv till e-kronan? | Vill se större andel statliga pengar? | Avskaffa subventioner till bankerna på sikt? | Ge Riksbanken ensamrätt att skapa svenska kronor? |
---|---|---|---|---|
* Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna har inte svarat på våra frågor, därför är de inte inkluderade. Det kan bero på att de bara fått en vecka på sig att svara och har stressigt inför valet.
Här är en sammanfattning av kandidaternas svar. För en utförligare redogörelse av svaren i text-form, klicka här.
Kandidat | Positiv till e-kronan? | Vill se större andel statliga pengar? | Avskaffa subventioner till bankerna på sikt? | Ge Riksbanken ensamrätt att skapa svenska kronor? |
---|---|---|---|---|
Rebecka Le Moine (MP) | ||||
Markus Kallifatides, Stockholm (S) | ||||
Håkan Svenneling, Värmland (V) | ||||
Gudrun Nordborg, Västerbotten (V) | ||||
Elisabeth B. Rahm (M) | ||||
Annika C. Wistedt (MP) | ||||
Annika Hirvonen (MP) | ||||
Anders W. Jonsson (C) | ||||
Mikael Eskilandersson, Skåne (SD) | ||||
Martina Johansson (C) | ||||
Christian Carlsson (KD) | ||||
Ingela N. Watz (S) | ||||
Hanna Westerén, Gotland (S) | ||||
Richard Jomshof, Blekinge (SD) |
Inför valdagen är det bra att känna till följande:
Rebecka sitter i Riksdagen för Miljöpartiet och är den kandidat som hamnat överst i vår rankning. Rebecka kan kryssas från hela landet.
Rebecka skriver i sitt svar till oss att ”idag är det bara kontanterna som kommer från Riksbanken, medan de digitala pengarna (ca 98% av alla pengar) är skapade av privata banker."
Hon vill ”bryta affärsbankernas monopol över betalningssystemet” och tycker att ”alla digitala pengar bör vara Riksbankens, även digitala pengar”.
Hon konstaterar att ”Privata banker idag tar inga egna risker utan låter låntagare och staten vara de som betalar om det krisar” och tycker därför precis som Positiva Pengar att ”En bankreform skulle behövas”.
Markus är ordförande för den socialdemokratiska föreningen Reformisterna i Stockholm. Han har hamnat på andra plats i vår rankning. Markus kan enbart kryssas av dig som bor i Stockholm.
Markus har visserligen inte fler poäng än de nästkommande toppkandidaterna, men han och reformisterna var först ut i Sverige med att ta ställning för e-kronan. Reformisterna driver aktivt frågan att Riksbanken ska börja ge ut en e-krona och tycker alla ska kunna sköta sin ekonomi helt utan att gå omvägen via privata banker. Det visar på ett stort engagemang som motiverar en andra plats.
Markus säger att i ett längre perspektiv är det önskvärt att ”omreglera t ex så att vinsteftersträvande aktörer bär sina egna direkta subventioner genom skatteinbetalningar, kan tillåtas gå i konkurs, eller upphör att vara vinsteftersträvande.” Markus är också öppen för en översyn av bankernas pengaskapande.
Håkan och Gudrun är vänsterpartister och har svarat i enlighet med partiets officiella linje. Håkan kan kryssas i Värmland och Gudrun i Västerbotten.
De skriver "Ja" på frågan om Riksbanken ska ge ut en e-krona. De anser att "andelen statliga pengar gärna får öka". Och är positiva till ett "minskat beroende för privatpersoner att vara bankkunder om de inte vill".
De skriver också att "Vänsterpartiet vill minska de statliga garantierna till bankväsendet".
Angående frågan om Riksbankens sedelmonpol ska uppdateras till att innefatta digitala pengar skriver de att "diskussionen är intressant" men att vänsterpartiet ännu inte tagit ställning.
Elisabeth är riksdagsledamot för moderaterna och kan kryssas i hela Sverige.
Hon anser att Riksbanken ska ge ut en digital svensk krona. Hon tror att subventioner och garantier till bankerna behövs just nu, men "på sikt tror jag att de flesta banker kan stå på egna ben."
Elisabeth svarar "Ja." på frågan om Riksbankens sedelmonopol från 1904 ska uppdateras till att omfatta även digitala pengar.
Om du vill rösta på något av partierna eller kandidaterna vi rekommenderar kan du ändra dig genom att gå och rösta på valdagen, läs mer om det här hos valmyndigheten.
Hjälp dina vänner rösta för ett mer hållbart, rättvist och demokratiskt penningsystem och dela vår rankning av riksdagskandidaterna med dem i sociala medier:
Du kan också kopiera och sprida länken direkt via mail:
https://positivapengar.se/sa-tycker-partierna-om-penningsystemet/
Positiva pengar är en ideell förening som är experter på vår tids kritiska fråga: hur pengar skapas och försvinner samt vilka konsekvenser det får för samhällsutvecklingen och våra liv.
Vi är partipolitiskt obundna och agerar endast för denna fråga. Vår vision är att systemet med pengar skall vara demokratiskt och användas för hela samhällets och alla medborgares bästa.