1#

Inför en bankskatt, stärk konkurrens, transparens och tillsyn så att kunder enklare kan byta bank. Bygg offentliga alternativ som e-krona så att samhället inte blir beroende av privata bankpengar och betalsystem.

2#

Gör SBAB till en fullsortimentsbank och sänka deras avkastningskrav, för att öka konkurrensen och pressa ned storbankernas räntemarginaler. Tills konkurrensen fungerar vill vi beskatta övervinsterna med 50 procent.

3#

Stärk konkurrensen: uppmuntra fler aktörer att kliva in. Det finns en stark tröghet bland konsumenter att byta bank som måste övervinnas. Nej till en bankskatt: den skulle drabba låntagarna med högre ränta.

4#

Öka konkurrensen, stärk bankkundernas ställning och förbättra regelverken. Lätta på banksekretessen och inför ett skuldregister för att göra det lättare för kunder att jämföra, ställa krav och byta bank.

5#

Stärk konkurrensen på bolånemarknaden för att pressa hushållens räntekostnader. Förbjud listräntor och låt SBAB erbjuda lönekonton och bidra till mer prispress. Inför en tillfällig bankskatt.

6#

Öka kundernas möjligheter att byta bank. Vi har sett till att amorteringsunderlagen måste lämnas snabbt och digitalt och gjort reglerna för ränteskillnadsersättning mindre kostsamma.

7#

SD var det första partiet som drev frågan om en reformerad ränteskillnadsersättning, i syfte att öka konsumenternas makt, rörligheten och konkurrensen mellan bankerna. Det fick vi igenom.

8#

Underlätta för nya aktörer, förbättra konsumenternas möjlighet att byta bank och säkerställ effektiv tillsyn. En konkurrensutsatt marknad pressar priserna och förbättra tjänsterna.

1#

E-kronan kan ge alla tillgång till statliga pengar och stärka robusthet, konkurrens och beredskap. Den kan minska beroendet av ett fåtal privata aktörer och ge staten en tydligare roll i en central samhälls-infrastruktur. E-kronan ska komplettera, inte ersätta, kontanter.

2#

Staten sätter ramarna och garanterar robusthet medan den privata sektorn har en central roll. Staten måste ta ett betydligt större ansvar för att sätta spelregler, garantera säkerhet och säkerställa att systemet fungerar för alla och i alla lägen.

2#

Vi är försiktigt positiva till e-kronan. Staten behöver inte äga all betalningsinfrastruktur. Men staten bör ta ansvar för att det finns en fungerande infrastruktur som samtliga aktörer har tillgång till på icke-diskriminerande villkor.

3#

Det är dags att utreda förutsättningarna för en svensk e-krona. I en allt mer orolig omvärld är det viktigt att Sverige har en fungerande betalningsinfrastruktur. Det skulle stärka svenska kronans konkurrenskraft och svensk beredskap.

4#

Det är lämpligt att avvakta ett eventuellt införande av en digital euro innan ställning tas till en svensk e-krona. Vi stärker statens roll genom att införa en statlig e-legitimation.

4#

Samhället måste ha ansvaret att avgöra spelreglerna för Sveriges betalningsinfrastruktur, främst via Riksbanken. Nuvarande struktur som medför en sinande kontanthantering är ett resultat av affärsbankernas intresse av att minska sina kostnader.

5#

Det offentliga bör ansvara för spelreglerna och den finansiella stabiliteten, medan privata aktörer driver innovation och utveckling. En väl fungerande betalningsmarknad kräver både konkurrens och ett tydligt offentligt ansvar för robustheten.

6#

En e-krona är ett steg mot övervakningssamhället. Staten ges i teori och praktik en möjlighet att avgöra hur du får använda dina pengar, var du får använda dem och när de slutar att gälla.

1#

Kontanter är viktigt för de som inte kan eller vill betala digitalt, för integriteten och samhällets beredskap. Kontanter måste accepteras i fler verksamheter, även offentligrättsliga. Tillsyn och sanktioner krävs som säkerställer att kontanter faktiskt kan användas.

1#

Kontanter är avgörande ur både ett inkluderings- och ett beredskapsperspektiv. Vi föreslår stärkt skyldighet att ta emot kontanter, kontantplikt för offentlig verksamhet samt säkrare hantering av dagskassor.

1#

De som saknar bankID, PC eller smartphone ska också kunna klara sina dagliga rutiner. Banker, dagligvaruhandel och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter i hela landet. Fler bankomater, bättre växelhantering och dagskasseinsättning för företag krävs.

1#

Kontanter ska kunna användas för vardagliga ärenden som caféer, restauranger, drivmedel, klädbutiker, resor med kollektivtrafik samt olika typer av fritidsaktiviteter. Skyldighet för banker och myndigheter av offentligrättslig karaktär att ta emot kontanter.

1#

Vi vill säkerställa att offentlig sektor och grundläggande samhällsfunktioner tar emot kontanter och att kontanthantering fungerar i hela landet. Ett viktigt steg är den nya lag som innebär att livsmedelsbutiker och apotek måste ta emot kontanter.

2#

Kontanter är viktigt för beredskap och för inkludering men medför också kostnader och risker för penningtvätt. Utred utökad rätt att använda kontanter i vissa offentliga tjänster, butiker och för att betala räkningar. Inför beloppsgräns för kontanta betalningar.

3#

SD drev igenom Kontantutredningen och den proposition som röstades igenom om en kontantplikt för livsnödvändig konsumtion. Propositionen ger också bankerna ett tydligare ansvar för att säkerställa tillgång till insättning och uttag av kontanter.

4#

Vi har infört kontantplikt på flertalet platser under mandatperioden. Vi har ställt krav på banker att tillhandahålla platser för kontantinsättning samt utökat kraven på tjänster för insättning av dagskassor och tillgång till växelkassa.

1#

2#

Motverka skuldsättningen genom förebyggande och stödjande åtgärder. Införa en central spärrtjänst, där personer kan spärra sig från nya krediter, se över lagstiftningen mot ocker för att anpassa den till dagens kreditmarknad, tillåta oberoende jämförelsetjänster och korta tiden för skuldsanering till tre år.

2#

De senaste årens kostnadskris har drabbat alla. Skuldsättningen har ökat och det medför risker för privata hushåll och för samhällsekonomin. Vi föreslår ett skuld- och kreditregister och åtgärder mot oseriösa låneföretag, exempelvis genom att de ska betala mer när ärendet går till Kronofogden.

#2

Värna amorteringskulturen och skapa bättre förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Motverkat riskfylld kreditgivning och utveckla makrotillsynen så att finansiella risker begränsas. Vi har i regeringen stärkt skyddsnäten så att färre människor hamnar i livslånga skuldfällor genom att ställa hårdare krav på långivare.

#2

• Inför en absolut preskription för konsumtionslån, förkorta betalningsplanen vid skuldsanering, förbjud telefonförsäljning genom ett omvänt nixregister, ändra avräkningsreglerna hos Kronofogden så att inkomna medel i första hand avräknas mot fordringens kapitalbelopp (och inte till räntorna).

3#

Vi har tagit bort avdragsrätten på konsumtionskrediter.

3#

Vi har fokuserat på att rensa upp träsket av blanco lån som drabbar människor hårt. Vi har sänkt räntetaket, slopat ränteavdraget för alla lån utan säkerhet, infört hårdare krav på snabblåneföretag och infört ett kostnadstak, som innebär att de totala kostnaderna för lånet inte får överstiga lånebeloppet. 

3#

Inför ett komplett skuldregister, mer heltäckande kreditprövningar och skärpta regler mot riskfyllda krediter. Stärk ungas kunskaper i privatekonomi och begränsa osund kreditgivning. Utreda bättre bostadsfinansiering för unga, så att fler kan ta sig in på bostadsmarknaden utan ohållbara skulder.

1#

2#

Svenska banker betalar för sin risk genom inbetalningar till resolutionsreserven, vars syfte är att kostnader för hantering av banker i kris ska bäras av aktie- och fordringsägare. Det går att diskutera om avgiften ligger på en optimal nivå.

2#

Vi har inga förslag om att ändra det monetära systemet såsom det fungerar idag. Utgångspunkten i de regelverk som arbetats fram sedan den globala finanskrisen är att det är bankernas ägare och vissa typer av långivare som ska stå för alla kostnader i händelse av ett fallissemang.

2#

Bankernas möjligheter att expandera penningmängden styrs av flera olika regelverk. Kapitaltäckningsregler, likviditetsregler, Riksbankens penningpolitik m.m. Vi anser att kapitaltäckningsreglerna behöver stramas upp.

2#

Vi tycker att i dagens system där penningmängden regleras mellan Riksbanken och de privata bankerna är centralt att vi har en fortsatt självständig Riksbank som sätter räntan och att vi har en stark lagstiftning som reglerar de privata bankerna.

#3

Så länge Sverige har kvar kronan ska utgivningen av svenska kronor fortsatt regleras av en självständig riksbank med ett tydligt ansvar för prisstabilitet. Men vi bör införa euron i Sverige. Ensam är nämligen inte stark. Den gemensamma valutan är en garant för fred, stabilitet, tillväxt och för den fria rörligheten.

#3

Det nuvarande systemet där kommersiella banker skapar digitala pengar (genom kreditgivning) ska inte ersättas av ett statligt monopol. Vi vill inte ersätta ”affärsbankspengar”, som i grunden är ett förhållande mellan bank och kund, utan istället se reformer som kompletterar och stärker det finansiella systemet.

#3

Finanssektorn bygger på en ansvarsfördelning mellan Riksbanken och de privata bankerna. Detta är en ordning som vi anser i grunden fungerar väl. Sedan finanskrisen har en lång rad åtgärder genomförts för att skärpa kraven på finansiella aktörer och för att minska riskerna med skadlig spekulation.