Finansialiseringen kväver ekonomin: företagande och arbete har slutat löna sig

Allt fler ekonomer konstaterar att vi skapat en finansialiserad ekonomi där det lönar sig mer att passivt äga än att arbeta, driva företag och göra samhällsnytta. Finanseliten blir ständigt mäktigare och rikare samtidigt som hushåll, företagare och samhället i övrigt måste dra åt svångremmen. Varför accepterar vi detta? 

Välkommen på ett spännande webbinarium med Professor Michael Hudson. Han kommer visa hur myter om pengar, skuld och värde har använts för att rättfärdiga ett ekonomiskt system som gynnar finansaktörer på bekostnad av alla andra. 

 

Detta webbinarium inträffade torsdag 27e maj kl. 19.00. Du kan titta på en inspelning av webbinariet och läsa en transkription här.

Finansialiseringen kväver realekonomin

Vad skapar egentligen värde? En grupp ekonomer som studerade detta ingående var de klassiska ekonomerna: Adam Smith, John Stuart Mill, Karl Marx med flera. De ville frigöra samhället från feodalismens brutala arv och utvecklade därför en rad viktiga begrepp och teorier vi än idag kan lära av, enligt Michael Hudson.

Dagens neoklassiska nationalekonomiska teorier har dock väldigt lite gemensamt med de klassiska ekonomerna. Begrepp som ”fria marknader” vantolkas enligt Hudson. I dagens ekonomi råder inte en ”fri marknad” – snarare dominerar finanssektorn, vilken utarmar länder och befolkningar världen över genom att skuldsätta dem. Det gör att pengar och makt flödar uppåt. Enligt Hudson har vi fått ett neo-feodalt system i direkt motsats till vad de klassiska ekonomerna ville uppnå. Den riktiga innebörden av begreppet ”fri marknad” skulle ge oss en helt annan ekonomi än dagens.

Enligt Hudson har ekonomin finansialiserats till den grad att allmänhetens intressen offras för finanssektorns intressen. Dagens system och politik stödjer finanssektorn till att leva på ”unearned income”, till att passivt tjäna pengar på ägande och skuldsättning, istället för att arbeta och bidra till samhällets utveckling. Därför har vi, som ekonomen Thomas Piketty konstaterat, nått ett stadium där avkastningen från kapital börjar överstiga avkastningen från arbete. Ekonomin är inte längre produktiv, fungerar inte för den vanliga människan och bidrar till dagens ekonomisk polarisering (1% mot 99%). Finansialiseringen av den globala ekonomin har skett på bekostnad av industriell kapitalism och undergrävt kraften i en fungerande, självständig stat och därmed eroderat demokratin. 

Har Hudson rätt? Bilda dig en egen uppfattning – kom på webbinariet där han berättar om ekonomi enligt de klassiska ekonomerna och jämför med dagens neoklassiska teorier.

Vår världsbild har formats av finanselitens myter

 

Varför har vi en ekonomi och politik som driver på finansialisering av samhället på bekostnad av det stora flertalet? 

Bästa sättet att gynna sig själv är att skriva reglerna så att de gynnar en. Michael Hudson visade i vårt förra webbinarium hur de med störst finansiella muskler i tusentals år har använt skulder för att erövra egendom och makt. För att det ska fungera i dag behövs en berättelse som stärker och ger makten till de mest förmögna. En fundamental del av berättelsen handlar om historieskrivning. 

Med ”rätt” historieskrivning formas de trossatser och prioriteringar som får demokratin att svälja regler som gynnar fåtalet på bekostnad av flertalet. Vår tro om pengar, skuld och vad som skapar värde är det som primärt ger makten till finansaktörer. Därför har en rad neoklassiska myter om pengar, skuld och värde implementerats i ekonomisk teori och politik världen över. Myterna får oss att tro att vi är beroende av storbanker och finansmarknadens pengar så att de måste räddas till varje pris. 

Ett tydligt exempel på det är centralbankernas agerande under finanskrisen och coronakrisen. De skapade tusentals miljarder på nolltid för att rädda finansmarknaderna och dess aktörer, samtidigt som det tog lång tid att skaffa fram pengar för resten av samhället och åtstramningar planeras i budgeten för kommande år. Detta är kulmen på ett skeende som pågått i tusentals år. Utan korrekt kunskap om vår historia och om hur ekonomin fungerar kommer vi fortsätta upprepa historien. 

Anmäl dig nu och lär mer om hur historieskrivningen formar vår världsbild och dagens politik:

Pengar & skuld

Ekonomers ignorerande av skuld som instrument för exploatering fick Hudson att forska i hur skulder hade hanterats historiskt. På vårt senaste webbinarium berättade Hudsons mer om detta:

  • Pengar uppfanns som ett verktyg av de styrande för att organisera och utveckla samhället så att viktiga sysslor blev gjorda.
  • Det skedde genom dubbelsidig bokföring där man noterade krediter och skulder, för att veta vem som var skyldig vad.
  • Väder, krig eller annat kunde göra så skulderna blev omöjliga att betala. Då användes skuldavskrivningar för att rädda befolkningen från skuldslaveri och för att värna en effektiv ekonomi.

 

Dessa slutsatser står i diametral motsats till det som lärs ut idag: att pengar uppstod spontant för att underlätta byteshandel, att pengar är en råvara (t.ex. guld) och att ekonomin skulle haverera om skulder avskrevs. Denna falska historieskrivning gör att pengar ses som a) en bristvara b) bara finns till för handel och c) leder till synsättet att staten inte ska involvera sig i vare sig pengaskapande eller ekonomin, utan att sådant bäst sköts av marknadens aktörer. Detta gör att makten hamnar hos de med mest pengar och skapar en tro på att marknaden löser allt. 

 

Lär mer om hur myter om pengars historia och natur påverkar oss idag, anmäl dig till webbinariet nu:

Pengar - roten till allt gott eller ont?

Pengar är vårt viktigaste sociala verktyg och den bästa sociala uppfinning någonsin. Genom att spräcka och frigöra oss från dagens neoklassiska myter kan vi gå från ”money as the root of all evil” till ”money as the root of all good”. Pengar kan visa sin rätta potential i demokratins händer.

Detta aktualiserar även frågor om statens roll. Vilken roll ska staten ha i ett system som baseras på en korrekt historia om pengar och skulder? Hur skulle samhället se ut om vi inom politiken använde det som de klassiska ekonomerna säger om fria marknader och vad som skapar värde i ekonomin?

Kom och lyssna och lär mer. Tillsammans kommer vi skriva ny historia genom att göra systemet med pengar demokratiskt och så det verkar för samhällets och medborgarnas bästa. Kunskap är makt.

Om Michael Hudson

Det krävs mod för att våga stå upp för det rätta när det går emot det etablerade. För att bli lyssnad på och respekterad krävs även stor erfarenhet parad med djup kunskap. Det har Hudson skaffat sig och det har lett till att han varit rådgivare åt regeringar i t.ex. USA, Kina och Ryssland. Han förvarnade och fick rätt om skuldkrisen i Latinamerika på 80-talet samt skuldkrisen 2008.

Professor Michael Hudson började sin karriär som ekonom. 1984 började han forska vid Harvards arkeologiska fakultet på Peabody Museum. Han fördjupade sig bland annat i Babyloniens ekonomi och ledde ett internationellt arkeologiskt forskningsteam som undersökte ursprunget till privategendom, skulder och fastighetsinnehav. Hudson har blivit en världsauktoritet på det och pengars historia, ränta och prisers historia från sumerisk tid genom antiken och det feodala Europa fram till idag.

Förutom för sina insatser för historieforskningen är Hudson osedvanligt djupt och brett förankrad i ekonomins realiteter och politiska omständigheter. Han har arbetat som ekonom på Wall Street och med David Rockefeller, CEO på Chase Manhattan, som chef. Han har även verkat internationellt som rådgivare för regeringar i frågor rörande finans- och fastighetsmarknader samt olika branscher (som olja).

Under sin tid vid FN:s institut för utbildning och forskning (UNITAR), som expert på den internationella finansmarknaden, varnade Hudson för att de latinamerikanska länderna inte skulle komma att kunna betala sina skulder i amerikanska dollar. Han fick rätt.

Historisk chans

Dörren är öppen i 19 månader

I och med den nya utredningen om statens roll på betalningsmarknaden har matchen om vem pengarna ska tjäna påbörjats, offentligt och politiskt.

Under utredningens 19 månader är dörren öppen att på allvar lyfta frågan om pengaskapandets betydelse för samhället. Det är första gången sedan 1883 frågan ligger på politikernas bord. Vi har en historisk möjlighet att påverka och se till att pengaskapandet organiseras på ett hållbart och mer jämlikt sätt. Därför arrangerar Positiva Pengar nu en uppsättning webbinarier där vi bjuder in kända ekonomer att tala om ämnet. Anmäl dig till våra webbinarier och bjud gärna in vänner och bekanta. 

Never doubt that a small group of thoughtful, committed, citizens can change the world. Indeed, it is the only thing that ever has.

Margaret Mead

När? Var? Hur?

  • Torsdag 29 april kl 19 – 20.30
  • Digitalt möte på Zoom
  • Länk för att ansluta skickas ut till din mejl
Positiva pengar är en ideell förening som fokuserar på vår tids kritiska fråga hur pengar skapas och försvinner samt vilka konsekvenser det får för samhällsutvecklingen och våra liv.

Vi är partipolitiskt obundna och agerar endast för denna fråga. Vår vision är att systemet med pengar skall vara demokratiskt och användas för hela samhällets och alla medborgares bästa.
>